Det är ju inte så att jag ska sluta leva direkt... Jag vet bara inte hur jag ska göra för att fortsätta när man hela tiden känner en sådan djup sorg och enorm saknad. Alla klarar det ju, det händer människor varje dag och jag är inte ens ensam om just denna situation med henne. Jag är väl för svag då helt enkelt för att kunna gå vidare. Eller så är det av den enkla anledningen att jag aldrig fick lära mig att man ska kunna hantera känslor, leva ut dem istället för att gräva ner mer och mer i sig själv och stänga in allt. Hur som, jag tänker på henne varje minut.