Nu är min förut så ledsna unge hämtad från dagis och sitter o ser på Pingu. Lite av en rutin när vi kommit hem därifrån ;) Jag satt med henne och myste, så "länge" jag fick. Man får passa på så fort hon vill det för annars har hon inte tid eller lust till det så ofta numera ;)
Så fort jag hämtar Jennie på dagis... eller så fort jag kommer in där de befinner sig och hon ser mig så säger hon "hem" och börjar gnälla och genast säger hon också "hejdå" och vinkar till fröknarna. De känner sig nog inte så omtyckta av henne skulle jag gissa på ;)
Stannade och pratade en liten stund med dem under Jennie-protest. Först angående att jag vill byta på två dagar den här veckan torsdag mot fredag då jag ska på möte på arbetsförmedlingen igen. Så vi fixade till det, och två minuter efter hämtar min granne sina barn och säger likadant ;) De frågade om vi skulle till samma ställe :p Skönt att de inte är så många på fredagarna de små liven hihi.
Sedan angående att jag tycker det är ett problem med
Jennies personlighetsförändring då hon är hos dem, mot hur hon är hemma. Och det att hon är så ledsen inför dagis varje gång hon ska dit. Men det verkar tyvärr tillhöra många barn och det kan vara än mycket värre än såhär tydligen. Känns något bättre nu när jag luftat mina känslor lite och hört att "jag inte är ensam" om detta. Det kan ta många månader innan hon börjar ta för sig, leka och ha det bra. Så det är bara att kämpa på...
Jen som vågade sig i badkaret en stund igår igen. För övrigt två gånger igår...