När allt brister.

Vem ger mig svar, när jag är rädd och ensam kvar...
När det är kallt. Och när jag saknar dig som mest :(
Kan ingen få mig att förstå?
Vem ger mig mod, att lämna sorgen från igår..

Lämnar du mig kommer jag aldrig hitta rätt
Så lova mig, att stanna kvar.



Jag saknar dig så jag snart spricker, jag går itu av att allt brister av frustrationen som kommer påverka hela mig mest hela livet igenom. Jag vill ha förståelse till det som hänt - och tillit till det som finns kvar. Men seriöst, allt man tror på kan försvinna så jävla fort! Sörj en vecka och alla förstår, men sedan glöms allt allt allt bort. Inte för mig. Aldrig för mig. Jag saknar, saknar, saknar och hoppas än att du ska komma tillbaka. Om det bara handlar om fem minuter på sängkanten en natt skulle jag leva hela livet på det...


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback