Och så blev det svart och allt hade slocknat. Den lilla var på en av sina vanliga upptäckarfärder genom hemmet. Fort gick det. Hon hade fått syn på kontakten som gick in i väggen precis där mamma satt och försökte få iväg ett kort blogginlägg. Snabbt som attan for den lilla handen upp mot väggen, men mamma såg i ögonvrån att bus var på gång och sa högt NEJ så hon drog ner sin hand igen. Men varför inte försöka igen, fast denna gången kanske ännu snabbare om möjligt? Ja, det var möjligt. Allt blev tyst. Den lilla tänker: Det här var ju skoj, vad ska jag hitta på nu?