Det är så konstigt, jag känner verkligen inte för att sova!

Ändå är jag ju trött och jag vet ju att jag kommer undra imorgonbitti hur jag inte kunde vilja sova nu.
Varför fungerar man så egentligen? Eller man och man. Kanske ska försöka hålla mig till jag. För alla fungerar ju inte så! ;p På morgonen önskar jag att jag lagt mig tidigare kvällen innan och tänker att jag "absoluuuut ska lägga mig tidigt i kväll" (så tidigt som går förstås). På kvällen tänker jag att det kvittar när jag lägger mig för jag kommer vara lika trött ändå morgonen efter.....  Fungerar ni som jag?
Konstigt också antagligen, att jag skriver detta inlägget NU på kvällen, kanske är det på morgonen när man är dödstrött och ångrar sig man kommer på dessa tankar annars? Tur att vi är olika hörni! ;D