LördagTrodde på släktbesök idag men hörde inget. Hoppas de hinner komma förbi en stund imorgon iallafall. Andra ur släkten kommer till oss på måndag troligtvis, ska bli kul att träffas igen.
Skulle gå ut en promenad i det jättefina vädret men hamnade på citygross. Storhandling. Jag och Jennie gick för oss själva och Marcus för sig själv, större delen av tiden. Därför tyckte både han och jag sen att handlingen hade gått prima! ;) Marcus har stora problem med att jag vill titta på allt! Och jag har stora problem med att jag måste känna mig stressad av honom när jag vill titta på allt. På vägen in till stan åkte vi upp till Norra kapellet och jag tittade på blommorna igen och läste allas sista hälsningar.. Så otroligt sorgligt det är. När det står Ingrid Olofsson på sådant känns det som att de skrivit fel. Känner mig inte helt kry, har känt så några dagar men idag är det värre. Ska lägga mig i sängen medan Marcus fixar till maten vi ska äta. Blir väl att blunda ett slag eller att glo lite i Kors & Tvärs. Vad har hänt idag då? Och vad gör ni ikväll? My star in heavenDet sista av farmor, förutom alla underbara minnen, léenden och tankar som kommer bli framöver, var idag. Det var fint. Familj och släkt, även några av de uppifrån Norrland var här. Det gjorde faktiskt detta en liten bit gladare för det var härligt att få se dem igen. Önskar bara att vi sågs även vid andra tillfällen, iallafall nångång då och då. Idag är det dags.Idag är det dags för mitt sista farväl. Känner fortfarande att det inte är rätt och jag vill inte att idag ska vara här. Men nu är det tydligen så. Har precis duschat, ska göra mig iordning för om ett tag ska jag och Marcus åka in till stan för begravningsceremoni av min farmor. Farmor. Jag fattar verkligen inte.
H&M Home känns kul! H&M satsar på inredning! Det gillar jag. Du med? Jag gillar H&M som butik och onlineshop när det gäller kläder och smink så detta lockar mig mycket. Kände att "det här var ju skoj". Blev lite smått överraskad när tidningen damp ner genom brevinkastet i förmiddags. Me like. H&M Home samarbetar med konstnären Jesper Waldersten och illustratören LiseLotte Watkins och varorna är enkelt sagt väldigt H&M-iga. En del gillar det säkert massor och en del inte alls, som med det mesta. Me like. De olika stilarna de använder sig av är Graphic, colourful, natural och classic. Vilken är din favorit? Mycket är ungdomligt, stilfullt, färgglatt och galna mönster, kul! Kika in på hemsidan för mer koll! H&M Home.  Sagolik prinsesshimmel! Denna underbara prinsesshimmel har jag köpt till Jennies myshörna. Den verkar kunna trolla iväg en till sagornas land ser det ut som och jag tror också det. Vi får helt enkelt testa! Men först ska den rosa lammfällen komma som jag beställt och när jag har möjlighet sedan kommer även ett flertal härliga kuddar att inhandlas - i söta färger förstås! Gärna i rött, turkos och lila, och mycket gärna sidenliknande. Oj, vad vi ska mysa där sedan, läsa böcker och njuta musik. Handkräm, tips?Kruttorra händer och ingen dryg sos-handkräm! Shit! Ogillar verkligen att smörja in mig, lite halväckligt sådär men det finns ju en handkräm och någon kroppslotion jag faktiskt gillar. Men nu är det slut här hemma förstår ni! Så jag måste ta någon kladdig handkräm för att bota mina stackars händer.
Om ni har något tips om bra handkräm (tjock kräm som torkar in fort) så meddela mig hemskt gärna! Skulle vilja testa någon ny ändå nu när jag måste köpa. Carrobarro sms:ade precis så nu vet jag att de minsann är på väg till Blacka! Iiiiiiiiiiiiih* Carro och lillenIdag kommer Caroline och Millian till oss, de ska vara här till imorgon. Underbart ska det bli att se Carro igen och få träffa den lilla plutten som kom till världen i somras. Tror att det var nästan två år sedan jag såg Carro sist, och då var även lilla Ilia med (som förresten fyller 4 år idag!). Skulle vilja trolla hit den där familjen som numera bor i Iggesund. De borde bo här så vi kan ses och busas och kramas mer!   Sjukligt måendeJag var duktig igår och ringde vårdcentralen för egen del, berättade jag det kanske? Extremt duktig menar jag! Det tog ju bara nästan ett år för mig att få arslet ur vagnen eller något sånt typ.
Ja, jag är väl sjuk på något sätt. En aning om vad det kan vara finns väl men vi får se vad läkaren säger och vad proverna sedan visar. Jag hoppas såklart på att slippa äta medicin för resten av livet, men samtidigt hellre det än att ha det såhär. Är så trött jämt, har klagat på sjuklig trötthet sedan mars-april förra året. Vi trodde att det berodde på sömnbrist och depp som ju kom efter förlossningen. Men jag känner att jag borde kunnat bli kvitt den där "sjukkänslan" nu isåfall. Det har ju ändå gått nästan ett år! Jag trivs verkligen som mamma, men jag måste sova så fort hon sover och är såklart trött efteråt med. Trött dygnet runt och orkar ingenting. Har lust till saker men ingen ork. Finns en massa symtom till men en stor sak är att jag är sjukligt frusen, speciellt när jag sovit. På nätterna sover jag med täcke, duntäcke, filtar och tjocka kläder och fryser ändå. Det är vidrigt att vara så kall! Det mest konstiga är att när M känner på mig så är jag inte kall säger han. Jaja, nu har jag tagit tag i det hela äntligen och jag tänker inte ge mig förrän de hittat vad för fel som är. Always insideMorgonen med mycket tankar. Snart fredag. Vill inte. Tittar på kort, hon lever för fullt i mig. Hör hennes röst och ser henne framför mig när hon går, sitter, pratar. Jag saknar henne så mycket hela tiden. Om man ändå bara fick en gång till med henne... En enda gång. Jag vore så tacksam.
Always inside me. Vad heter du?Regler: Kopiera och radera mina svar.
Varje svar måste börja med första bokstaven i ditt namn! Alla svar måste vara riktiga, hitta inte på ord och ljug inte. Lycka till! 1. Vad heter du? Thina Promenad och att göra.Lillan och jag var ute en sväng för ett tag sedan, medan det var ljust. Nu faller mörkret på och det är dags för en del sysslor. Bland annat blir det semmelbak idag faktiskt, jag trodde inte det innan jag gick till affären och fick syn på rackarna som låg där. De såg dock oaptitliga ut (typ torr bulle med konstgjord grädde och säkert minimalt med massa) men semlor i sig blev jag sugen på så jag fick med mig lite mandelmassa och grädde hem. Så nu ska jag ställa mig och baka bullarna... Under gäsningstiderna får jag lov att städa i köket.
Sitter och tittar på fotot på farmor bredvid mig och nej, jag kan inte inse hur det ligger till. Saknar. Tina är...Ja, då snodde även jag i sin tur den där idén från Pernillas blogg. Semmelparty?
Fyllning: Inkråm, mandelmassa, mjölk som man blandar ihop och lägger i bullarna och grädde som spritsas snyggt :) För kalasiga semlor droppa i lite karamellfärg i grädden först! Garnering: Florsocker (gärna jordgubbsflorsocker!) Bak av bullarna då: - Smält margarinet, häll i mjölken och värm till 37 grader. - Smula jästen i bunke och strö över lite salt. - Häll i degspadet, socker och ägg. - Blanda kardemumma med mjölet och häll i. - Knåda till deg, jäs 30 min. - Knåda, gör bullarav degen och lägg på plåt. - Jäs 20 min. - Pensla med ägg. - Grädda mitt i ugnen 5-10 min, 250 grader. FettisdaNFet-tisdagen, eller ja Fettisdagen innebär att man bör äta så mycket grädde att man blir fet tror jag. Själva grädden är inte direkt lockande för mig men semlor är gott gott bara man har extremt lite grädde och mycket mandelmassa. Den lilla grädden man har får mycket gärna vara rosa kan jag tillägga.
Jag är lite av en expert på semlor faktiskt då det i efterhand känns lite som att jag levde på det under min graviditet. Så för mig blev det många extra kilon tillslut och då inte bara på fet-tisdagen. Jag undrar ja om det kan tänkas bli några semlor idag för vår del. Kanske. Ett enkelt recept på semlor ska jag förstås lägga ut! Hur många tänker ni äta idag?  Grattis Milla!Många jättestora bamsekramar till vår älskade Milla på 25-årsdagen! Det är tråkigt att inte kunna vara med och fira men hoppas att du får en toppendag MED frukost på sängen och goda semlor!
 Bobby Car PrincessBilen som Jennie fick av sina farföräldrar är verkligen underbar! Vem av oss alla tjejer hade inte velat ha en prinsessbil som liten liksom? En Bobby Car Princess, supertuff och söt i ett.
Blir nog att köpa till en sak, nångång framöver, av alla tillbehör som finns till den. Det finns t.ex. både husvagn, bilbarnstol till dockor och det går att byta ut fälgar och sådant (det ska verkligen inte vi göra som har de snyggaste hihi) men ett sånt här söttit flak att lägga saker i och köra iväg med, det skulle nog Jen uppskatta :) Många gäster och fina paketDet blev visst ett stort kalas för Jennie med sång, tårta och en massa nära och kära. Trodde inte att det skulle bli så många på samma gång så en aning rörigt kan manväl säga. Men samtidigt så finns det ju stjärterum om det finns hjärterum, visst! Det är så roligt att Jennie har så många som tycker om henne! Tack alla för att ni kom och för att ni är så gulliga, och förstås tack så mycket för alla fina presenter som Jennie fick. De kommer bli väl använda =)    Jennie 1 år!Idag fyller lillsnuttan 1 år, en massa megastora grattiskramar till henne förstås från oss alla!  Fullt upp idagJa ojojoj idag har jag (VI) haft totalt fullt upp helt enkelt och hur mycket jag än har känt att jag vill skriva så har jag inte hunnit med datorn något. Nä, för idag har det varit städ och allt möjligt som gällt. För imorgon (nu idag egentligen) är det Jennies födelsdag nr 1, ja förutom dagen hon föddes då förstås hihi.
Jag återkommer imorgon, senast på kvällen :) Men vill försöka hinna blogga lite på förmiddagen. Sov gott alla! Här är vår busunge som leker och far runt så bra så. Den lilla gungstolen fick hon ju av min farmor för ett tag sedan.     Kalas på gång!Om bara fjuttiga knappa TVÅ DAGAR fyller vår lilla Jennie 1 år. Detta innebär förstås kalas. D.v.s. trevliga människor, fika och ballonger!
Kom mycket gärna förbi ni som vill, och när ni vill under dagen. Men hojta gärna till att ni kommer så att vi har tillräckligt med tårtor med ett ljus på! :D Annars vore det ju tråkigt!  Bra trots få nya detaljer Blev faktiskt himla nöjd med sovrummet. Nu känns det jättemysigt, och samtidigt som det är lite modernt så finns lite äldre touch där nu, vilket jag gillar. Tog bara bild från ett håll nu. Det är inte helt klart än. Imorgon ska det t.ex. spikas upp tavlor, jag längtar! Kuddarna är fina minnen från farmors soffa, det hemmavirkade överkastet som jag har lagt på som prydnadspläd är en arvgrej. De två hyllorna är tänkta att bära fotografier på oss i familjen, självklart med denna stilen på ramar vi valt att ha både till det och till tavlorna som ska upp. Som det är nu står även lite alla hjärtans dag - presenter där samt min tavla jag fick av Jennie och Marcus på min allra första Mors Dag. De där två grå figurerna har jag inte bestämt mig för än var de ska stå/sitta. Vadå beslutsångest? När jag lider av beslutsångest är det riktig ångest vi talar om. Att det kan bli så svårt att bestämma något, som är antingen ja eller nej i stort sett och som faktiskt går att göra en annan dag. Men ja, det blir så för mig när jag sett fram emot något. Men det ordnar sig en annan dag det där. Och en viss underbar person kommer jag ju kunna träffa hela livet nu, det är bra =) Jag mår bra av henne. Har alltså nu bestämt mig för att stanna hemma idag. Har duschat, ska göra mig iordning. Sen ska jag och Jennie gå en lugn promenad bort till torget för jag måste till apoteket och så behöver vi frisk luft. Verkligen. Not my day..Rena skitdagen idag, usch och fy. Var mer frusen och slut än någonsin imorse och senare laddades huvudet med värk, härligt. Fick sova ett par timmar mitt på dagen och trots det mådde jag likadant. Nedstämd till tusen och stressad inuti.
Brukar kunna rycka upp mig ganska bra ändå numera, men idag är det något mörkt i mig som vägrar lämna kroppen liksom. Jag har planerat ett tag att jag ska till Alexandra idag och att vi ska busa lite med henne, Theodor och de andra som ska vara med på tupperware-partyt ikväll. Har tvekat hela dagen när det gäller hur jag ska göra! För att komma iväg måste jag få duscha, det är dock på gång nu för lillan verkar somna. Sen måste vi bort till konsum för att ladda busskort och annat. Sen kan vi komma iväg om mitt huvud och min kropp tillåter det. Jag vill ju så gärna, framförallt för att jag älskar att vara där hos dem. Men jag vet inte hur sjutton jag ska orka åka någonstans idag faktiskt. Trist, ångest på detta bara för att jag vill ju dit. Synd att det var just idag. Eller synd att jag skulle må såhär just idag. Dålig är jag med som inte hört av mig förrän på eftermiddagen. Skulle ju varit där nu, ett bra tag innan var tanken. Dumma jag. Mamma gifte sig!Mamma har gift sig! I all hemlighet i Teneriffa den 11 februari. Riktigt glad blev jag för hennes skull. Det var så himla underbart att få höra det. Chockad blev jag när hon ringde idag, så kul tänkte jag att få höra om resan. Plötsligt säger hon att de har gift sig =), väldigt chockad blev jag, haha! Men helt fantastiskt att mamma och Christer har tagit tag i att göra något som de velat och bara för deras egen skull. Det hade varit så fint och bra, och mamma hade riktigt strålat av glädje. Det skär i mig att jag inte var på plats och fick se det här, men samtidigt är jag så lycklig för deras skull så jag går omkring och ler hela tiden. STORT GRATTIS MAMMA och CHRISTER. Önskar er all lycka i framtiden!  Hemma hos.Doften jag aldrig ska få njuta av igen, samtalen jag aldrig kommer att ha, kramarna jag aldrig kommer att få eller ge, glädjen och kärleken jag aldrig kommer att få uppleva tillsammans med henne igen. Hennes hem, där jag aldrig kommer gå in i igen, har den här dagen handlat om.
Svärmor var gullig och kom och var med Jennie medan jag och pappa åkte till farmor. Vi var där en stund, jag kände mycket. Åkte till Trollstigen (till pappa) efter och hämtade den lilla gungstolen som Jennie fått för några månader sedan av farmor. Han hade tagit hem den sålänge. "Eftersom Jennie är mitt första barnbarnsbarn så är det hennes nu, hämta den när ni vill" sa farmor en dag. Det tyckte jag om. Den är liten, söt och gammal och jag gungade i den som liten. Jag ska köpa en fin kudde i rosa att ha i den. Tomt. Tomhet. Men jag var fylld av känslor och saknad. Farmor, hennes hem och saker luktade alltid hon och det var en så mysig, varm, fräsch doft som man alltid fylldes med när man var med henne. Och den doften fanns där idag med förstås. För sista gången fick jag känna den, och känna farmors närvaro där i hennes hem. Jag saknar henne. Jag har lyckats... ..skriva något jag trodde var omöjligt (iallafall näst intill) att få ner på papper i det här hemmet. Ja, jag har ingen aning om vad för soppor jag menar att jag önskar att Marcus ska slänga på vägen ut. Kan det vara någon sorts fisksoppa? Eller grönsakssoppa kanske? Hjärnan måste ha varit halvt urkopplad inatt efter traderaköret ^^. Sov gott!Herre Jesus vad jag är trött nu, mest fysiskt efter det här tunga träningspasset ala städ hela dagen + omgjort sovrum. Men det ska bli riktigt skönt att sova snart. Måste få iväg några tradera-vinnarmail först, och så var det massor plötsligt som skrev på msn.
Sådär ja, nu har hon kommit på att stå upp vid bokhyllan så att hon får ner ytterligare en hylla med böcker i golvet, mycket roligt tycker Jennie. Här också plötsligt påkommen. Men ska man ha kul så ska man väl...  Nu är det snabbare ryck som gäller här. Sov så gott! Fototavla KärlekMarcus present från mig på "alla hjärtans dag" 14/2-2009  Städdag med JennieVi har städdag idag här hemma och lillan hjälper glatt till. Hon hjälpte till på sitt sätt då vill säga och tills att hon blev akut jättesupertrött pch det var dags för en liten eftermiddagslur. Så då fick jag lov att ta min lilla paus och nu ska jag strax fortsätta med vardagsrummet sålänge. Hoppas på att Marcus vill ta en liten utesväng med Nenne sedan för vi skulle behöva duscha (inkl vattenlek förstås) ett bra tag, och i och med städningen på det blir det tajt om tid. Men vi får väl se vad som hinns med =) Herr pappa kanske är för trött för att röra sig senare ;) Han var ju trots allt på jobbet nästan två timmar innan han började.. för att han inte kunde sova. Inte för att jag själv hade valt att åka iväg då iallafall, men det är ju han det!   Ett dopp i det blå?Tog en tripp till sjön med Jennie nu på morgonen för jag blev så sugen på att bada! Fast det var lite kallt tyckte jag nog! Och på riktigt då så var detta den 27 maj 2007 och denna dagen måste det nog även vara som Jennie blev till (inte i vattnet alltså).. ouups! På mors dag och allt! Fun to know huh..
Marcus, Therese och Erik badade och jag badade nästan som kan ses på bilden. Strax innan hade vi kommit hem från Linköping där vi träffat familj och släkt, och ätit Mors-dag-middag. Längtar man inte massor till sommaren nu egentligen? Förra sommaren badade jag inte alls av kroppsliga och trötta anledningar, och året innan kom jag ut två ggr och fick bada tror jag det var. Jag var ju så gravid-sjuk den sommaren så det var även de enda dagarna jag kom upp ur sängen över huvud taget, och då var det bra skönt att få ta sig ett dopp =) Ena gången var med Johan då han hämtade mig och åkte iväg med mig och badade, det var så härligt! Andra gången var med Marcus och Mattias och jag hade precis börjat få en synlig bebismage, mysigt värre =)  Drömmer drömmarMycket konstig känsla i mig nu när jag inatt träffade farmor i drömmen trots att det var som det är på riktigt. Vi såg varandra i ögonen, det var verkligen hon och hennes djup i ögonen jag såg. Ibland är det konstigt att drömmarna kan kännas så verkliga tycker jag! Minns att hon ville säga något, hon kanske även sa det men just nu minns jag inte. Förhoppningsvis får jag mer minnen under dagen ifrån det.
Igår gick jag ju o lade mig ungefär när Marcus kom hem, en stund efter. Var helt sjukt trött och utmattad. Gick upp sedan igen dock men oj var den sömnen behövdes. Nu är jag och lillan uppe och vi ska äta frukost. Sedan blir det att sussa igen när hon gör det för som vanligt behövs det. Men sen idag ska det städas! Kommer knappt ihåg det men jag läste ett sms inatt där jag fick veta att Carro kommer ner hit med lillen nästa vecka. Känns också helt overkligt faktiskt så jag börjar undra om jag drömt det med? Att få träffa henne så snart känns.. jag har inga ord för det. Underbart! Det är iallafall det närmsta det jag känner =) Frukosttajm.. How do I go on..Det är ju inte så att jag ska sluta leva direkt... Jag vet bara inte hur jag ska göra för att fortsätta när man hela tiden känner en sådan djup sorg och enorm saknad. Alla klarar det ju, det händer människor varje dag och jag är inte ens ensam om just denna situation med henne. Jag är väl för svag då helt enkelt för att kunna gå vidare. Eller så är det av den enkla anledningen att jag aldrig fick lära mig att man ska kunna hantera känslor, leva ut dem istället för att gräva ner mer och mer i sig själv och stänga in allt. Hur som, jag tänker på henne varje minut. Macke som kockJag vet inte om det var någons kommentar i Marcus blogg som gjorde honom såhär sugen på macke makaroner eller om han kom på idén helt själv.. Men nu står han och gör stuvade makaroner och köttbullar till imorgon. Det var ju i och för sig ett bra initiativ.
Hade tänkt att lägga mig med min korsordstidning för en stund sedan, men så kom karln hem och då fick jag ju sällskap! Men jag fortsatte fundera på detta stora, men vi ska eventuellt städa sovrummet och vända på sängen tillsammans snart så det får bli en snabbvila isåfall. Det kan det ju vara värt för att orka, är helt slut efter allt bakande =P. Idag blir det inga varma mackor med champinjonstuvning minsann, och nästa gång jag ska göra det så kommer jag absolut att vakta dem tills de är i ugnen! Marcus försökte leka kock igår och gjorde så att de såg rätt oätliga ut... Hans version finns på hans blogg. Nya människor där snart..Satt och kollade runt på nätet litegrann. Tittade på skoj in på hyresbostäders hemsida (nej nej, vi ska inte flytta!) och det kändes som blodet mitt frös till is i kroppen och försökte ta sig fram som vanligt. Fick ju på nåt sätt helt oväntat se farmors hus och även då hennes lägenhet ligga ute för att den ska få nya hyresgäster. Jag förstår faktiskt inte hur jag ska klara av det här och om man kan det, så när? Visserligen har det inte gått lång tid även om jag saknar henne hur mycket som helst. Men det känns faktiskt som att det inte ska bli bättre. För min del känns det inte bättre och bättre heller utan tvärtom. Det blir värre ju mer tiden går... Så konstigt, hon finns inte längre. Vad innebär det?
Som jag har haft en stor del av mitt liv i den där lägenheten, med henne. Även gården och allt där runt om kring var ju livet för mig som liten. När jag bodde i huset snett över farmors hus så blinkade vi till varandra med lamporna på kvällen för att säga godnatt. Nu kommer jag inte ens se henne vinkande på balkongen eller vid vardagsrumsföstret när man kommer eller går...   Dagens bak, mat och luftKänner att jag iallafall får en del gjort idag så det är ju bra! Har nog kanske inte hunnit så mycket än då som det låter men jag har bakat ljusa nallekakor dubbel sats till lillans födelsedag. Ska snart börja med ett recept på bruna småkakor med, eftersom jag inte smakat det innan vet jag ju inte hur det blir dock. Men vi får väl se!
Har duschat och ska göra mig iordning så att vi kommer ut på en promenad också när Jennie har vaknat från sin eftermiddagsnap. Lite mat i magen skulle också sitta fint och det blir lax, gott gott! Är dock sjukt sugen på gravad lax, vilket är typ det bästa jag vet! Men det blir det icke, utan laxfilé med potatis och kall dillsås.  Snart ingen bebis!Morgonbus i vårt hus och det är härligt! Vi har provat skor. Nu är det nämligen så att Jennie har haft en hel del par skor men hon vägrar ha dem på sig. Nu har de visst åkt av och agerar leksaker istället ser jag.. Det är ju så himla gulligt med babyskor så vill iallafall ha det fångat på bild medan det går.
  Stora tjejen nu den här tösen. Hon fyller 1 år om bara fem dagar. Så fort det har gått! Ofattbart att tiden kan gå så fort. Och visst innebär det ju delade känslor måste jag säga. Tror i och för sig att det är inbyggt i människan att sakna bebistiden. Men det är väldigt roligt när hon växer och utvecklas och nu är det inte bara min lilla utan även en liten kompis =) Det blir bara roligare och roligare med Jennie och vi bara älskar att vara föräldrar åt henne! Helt fantastiskt! Kärlekens dag Efter en trevlig, rolig och mysig alla hjärtans dag (med spel med konstiga frågor som ni såg i inlägget innan), så höll vi på att sakna ihjäl oss efter lillskruttan. Men det är ju förstås en bra och behövlig saknad för oss alla det där och farmförallt nyttigt för henne att lära sig vara utan oss ibland. Det hade hur som helst gått jättebra och det var underbart att få se henne igen. Hon blev väldigt glad att se oss med kan jag säga ;) Innan vi åkte och hämtade henne beställde vi lite mat och tog hem. Jag och Alexandra åt Thai och gubbarna åt pizza. Mums med mat i magen och med det mådde jag prima, ja förutom extrem trötthet då men det får man ju ta när man är uppe och röjer nattetid! Polkagrisshots och drink med mjölk och grön banan var riktigt mumma, och lamm har jag nu ätit för första gången. Det var jättegott! Lite bilder från kalaset följer här och jag vet att det ser ut som att jag inte är med alls, vet inte hur det kan komma sig!             Röj på TunnbindaregatanFin kväll med en underbar vän bland annat. Vi och hennes älskling och min älskling, en bra kombination absolut!
Vi har ätit gott som fan, bubblat och spelat lite spel.... En fråga till er! Ungefär hur många fjädrar samlar en stjärtmes till sitt bo innan den är nöjd med inredningen? 30, 300 eller 3000? Godnatt eller nåt sånt. /Super-T Min MarcusHan är mitt livs kärlek och min bästa vän. Han är den jag vill gifta mig med och dela allt i livet med. Efter dessa åtta år tillsammans som par älskar jag honom mer än någonsin. Det blev vi efter en nära vänskap med skoj, bus och kramar. Vi ville inte vara utan varandra och senare förstod vi varför. Det skulle vara vi. Det var vi som skulle växa ihop, bilda familj, jämna ut varandra och hjälpas åt i livet i med- och motgångar. Han är den del av mig som jag behöver för att må bra och vara hel.  Morgonen Så då blev det lördag då, och alla-hjärtans-dag. Vi har haft en mysig morgon tillsammans med kaffe på sängen och paket =) Nenne bus tyckte att det var skoj skoj med paket, fast ni trodde väl inget annat antar jag.    Jag fick ett jättefint kort och en sådan underbar tavla till min samling som ska upp på sovrumsväggen. Jag gjorde en liten tavla / ram med oss i till Marcus.  Efter detta sedan blev allt rätt jobbigt och Jennie hade mycket ont i munnen av någon ny tand eller kanske den som redan pluppat ut? Vi vet inte. Hon var så ledsen och detta var nog värst hittills. Men alvedon hjälper iallafall efter ett tag. Känns ju inte överdrivet kul att det är såhär nu med henne första gången hon ska sova borta över natt utan oss. Men samtidigt är vi helt slut och behöver detta för att orka sedan. Hennes farmor och farfar har ju haft barn själva ;) och hon har det bra hos dem så det är inte det jag oroar mig för. Men man vill ju att de ska ha det bra tillsammans nu, speciellt första gången. Alla hjärtans dag! Underbar dag! Självklart ska man fira saker i livet så mycket man kan, visst! Så vad vore alla andra "speciella" dagar och högtider utan en dag som denna då man ska fira kärleken lite extra? Det viktigaste av allt är kärlek tycker jag. Det är ju det som föder liv, som ger liv i vardagen, i sorg, i glädje, i allt... Vad vore familj, vänner, djur, släkt, hela livet.. om inte kärlek fanns. Som sagt, en helt underbar dag som vi alltid firar extra. Vår alla hjärtans dag i år kommer bestå av en double date ala mej och Marcus, Alexandra och Andreas. Det ska bli så kul och mysigt så. SOM vi ser fram emot detta. God mat, god dricka, spel och bubbel. Lovely! Och då har jag ju inte ens nämnt vår morgon! Mysa vi fem här hemma, med en given frukost på sängen, en massa gos och bus och kanske en eller annan surprice. Det har ju iallafall jag och Jen tänkt på! Vill önska alla en fin dag och så stänker jag iväg lite glitter och kärlek till vännerna och familjen. Även en extra tanke till min mamma som befinner sig på Teneriffa nu och förhoppningsvis har det jättebra. Stora saker händer!Det har hänt något STORT. En gång i tiden hade min Marcus en blogg. Jo det är faktiskt sant, och jag tyckte så mycket om att läsa i den. Men så slutade han skriva. Usch så tråkigt, stryk borde han haft jag vet... Vi har varit rätt osociala kväll och suttit vid en varsin dator, yeeey! Inte helt ovanligt dock. Men för en liten stund sedan skickade han en länk via msn till mig (lite mer socialt, eller hur?). Länken var till hans blogg! Marcus Pettersson, min älskade, har skaffat en blogg! Hur glad blev inte jag då liksom! Så nu ni. Klicka HÄR om ni vill ta en titt. Sen kan ni sova så gott. Obs. En varning nu kan dock ges här... så ni inte skyller på mig sedan.  Rosa till farmorBlomarrangemang till farmors begravning är nu beställt. Det blev icke som det jag hade tänkt mig i huvudet men jag tror att det blir fint ändå. Hade tyvärr inte 1500 kr för att betala det jag egentligen ville ha. Jag beställde en stående bukett med blommor i rosa nyanser. Skrev ett hälsningskort själv också som jag blev nöjd med.
Tog en snabbrunda på stan och införskaffade lite nödvändigheter och sedan mötte jag Marcus och Jennie så vi åt obligatorisk liten kebab x 2 på Istanbul. Jag och Jen gick till Ljura och besökte mormor. Marcus kom efter en liten stund och drack lite kaffe han också. Mormor busade med Jennie ett tag, och sen bar det av hemåt igen. Frågat efter Jennies fina nya borttappade mössa två ggr nu på Citygross men inte då! Så nu får vi nog se den som väck och förhoppningsvis kunna köpa en ny likadan i slutet av månaden. Har packat nu och dags att sova. Skönhetssömn behövs kan jag meddela, och tro inte på vad Marcus säger! Dessutom är det en stor dag som väntar oss imorgon då det är den underbara dagen då vi firar vår kärlek lite extra. Det ser kanske lite knasigt ut det hon gör här, men hon sjunger lite bara =)  Vår sötsak som flörtar vilt bland alla shoppare ;)  Full koncentration!  Hjärtat mitt så söt så!  MatteblandatGårdagskvällen bestod av Jennisson och hennes familj och osaltade fettlösa ostkrokar, Mattias och Matteblandad thaimat som var hur gott som helst. Jag åt så jag höll på att spricka. Hur kan man låta bli!? Han lagade jättemycket mat i en stor wokpanna och allt tog slut, jag var ju inte den som åt sämst om jag säger så...
Vi såg en av de nyare Beckfilmerna till maten. "Flickan i jordkällaren". Den var bra tycker jag. Har ni sett många av de nya? Jag återkommer med ett inlägg till snart så läs fort! ;D Fredagen den 13:de idagFredagen den 13:de idag då. Turdag. Min dags början bestod av detta som jag såg i Freydas blogg till min förvåning och jag blev väldigt glad. <3
Ska strax åka in till stan faktiskt, liftar med Marcus och Jennie för att kunna fixa en sak lite fort och så ska vi beställa blommor till farmor. Hoppas att ni får en bra dag. Den 27 januari 2009 - sorgVäldigt långt inlägg om en mycket svår dag den 27 januari. Vet att några vill veta och vet att jag behöver skriva om det hur mycket tårar som än kommer rinna under tiden.
Tänkte att jag skulle ringa farmor och bolla lite tankar o sånt förut. Visst tog det inte mer än ett par sekunder innan jag fick en helt annan tanke i huvudet men det är ändå konstigt att jag inte kan förstå och ta in det som hänt. Och ändå igår insåg jag en kort stund att jag aldrig mer skulle se hennes nummer på telefonen när det ringer. Det nummer jag ringt i hela mitt liv. Blev alltid så glad när hon ringde, det kändes alltid speciellt. Trots att vi hördes av ganska ofta ändå. Jag saknar henne så otroligt mycket hela tiden. Nu var det mer än två veckor sedan hon "dog". Jag hatar att verkligheten ser ut såhär. Är så fruktansvärt arg och ledsen hela tiden och som vi anar är det därför jag är så trött och matt och vill sova hela tiden. Tänker hela tiden på henne och på allt som hänt och varit det här året nu hittills. Såhär var den där dagen... På tisdagsförmiddagen hade jag nyss blivit frisk från sjukan vi alla hade, Marcus mådde bättre men inte alls bra så han skulle vara hemma den dagen med. Jennie var okej nu efter sin sjuka med. Trött men mådde ändå så mkt bättre. Alla vi var jättetrötta och jag vet inte hur jag tänkte när jag drog ur telefonjacket den dagen. Pappa hade ringt men inte fått tag i mig, sa han när jag ringde och han precis kommit hem från att ha vakat hela natten på sjukhuset. Han och Catarina skulle vila sig någon timma och åka tillbaka sedan. Han berättade att farmor inte kommer klara sig, att det var helt kört. Läkarna hade gett henne kvällen och natten högst. Men klockan var väl kring tolv då på dagen och än låg hon och kämpade tack vare sitt friska hjärta och sina friska lungor. Jag måste åka dit, sa jag bara och de hämtade mig så att vi var där strax innan kl 14.00. I bilen dit minns jag att jag sa "Nu är det försent för ett mirakel va?" och jag fick förstås svaret att det var så. Pappa släppte av mig och Catarina utanför sjukhuset och vi gick in medan han parkerade. Jag frågade hur pappa mådde och fick höra det och så frågade jag om farmor såg mycket mer sjuk ut än när jag såg henne sist ungefär. Jag vet inte varför egentligen, jag var inte rädd bara ledsen. Så otroligt ledsen och hopplösheten som började infinna sig var helt olidlig. Men på något konstigt sätt fanns faktiskt lite hopp kvar ända till slutet. Sen var det tomt i mig. Förutom smärtan. När jag kom in till farmor på intensiven satt Yvonne där, min farbrors fru. Vi har inte setts på många år, vilket har känts knäppt. Hon sa "Hej Thina" och var snäll. Hon sa åt mig att ta fåtöljen hon satt i. Jag känner att jag inte var något snäll och trevlig alls mot henne, men det var inte min mening. Hälsade knappt. Sa hej kort och tyst och var helt koncentrerad på min farmor som låg där med alla slangar och saker inkopplade. Jag fick förklarat för mig hur apparaten som mätte "hennes sista tid" fungerade. Det jag menar är alltså den som man ser på hur syreintaget är och hur hjärtat slår. Den vi satt och följde noga sen i ytterligare ca två timmar. Mot slutet gick det fortare. Ett tag försvann nästan andningen och då slog hjärtat jättefort för att det kämpade så hårt. Jag tyckte så synd om henne. Har aldrig i mitt liv känt mig så hjälplös som under den här tiden. Jag kunde inte göra något för farmor, mig själv eller för någon annan för att ändra det som skulle ske. Vi kunde bara sitta där och titta på medan hon försvann från livet. Jag hatar det så mycket. Satt och rörde vid henne hela tiden, strök hennes hand och hennes panna och hår och jag pussade på henne och berättade hur otroligt mycket jag älskar henne. Kenneth och Yvonne som åkt hem för att få byta kläder och tvätta av sig lite, fick vända direkt när de kommit hem. Titti ringde och berättade hur det låg till. Värdena hade snabbt blivit sämre, och vi förstod att det snart var dags. Mardömmen blev verklighet. Jag sa "jag vill inte" och min faster höll om mig. Vi grät och allt var så hemskt och så otroligt smärtsamt. Vi intalade oss att farfar skulle ta hand om henne nu, att hon äntligen skulle få komma till honom som hon verkligen är värd efter alla år utan honom. Vi fick nog veta det också att det är så. Jag sa till farmor att vi är med henne hela tiden. Det gick fort och hon tog sista andetaget kl 15,45. Vad jag minns kunde man höra att det var det sista andetaget. Sen blev allt tyst. En sköterska kom in direkt och stängde av apparaterna. Kändes som att jag skulle gå sönder av sorg och hopplöshet och det delar jag nog med de andra som var med också. Jag höll i farmors hand hela tiden, när hon kämpade, när hon dog och efteråt. Ville inte släppa henne. Jag pussade hennes hand och ställde mig upp. Strök hennes fina mjuka hår och pussade hennes panna. Då tog hon ett kort litet andetag till trots att hon inte levde längre då. Vi tog våra saker och gick ut. Faster sa att hon kommer få det bra nu. Jag vet att jag frågade henne undrande då, "men vi då, hur ska vi kunna klara oss nu". I anhörigrummet kramade jag om min ledsna pappa som nu inte har varken mamma eller pappa kvar i livet. Sedan satt vi alla där medan sköterskorna tog bort "sjukvården" från farmor, tog in henne i ett tomt och tyst rum med tända ljus. Efter en halvtimma timma något sånt (tiden gick långsamt men hade ändå ingen koll) så fick vi gå in dit. Jag satt där länge, tittade och grät. Pratade och grät, strök hennes hår, smekte hennes hand. Hon hade redan blivit lite kall och ändrat hudfärg lite. Det kändes tomt, som att det inte var farmor som låg där. Hon fanns nog inte kvar i kroppen. Jag tror iallafall att hon var på väg ut från den och att hon såg oss ledsna förtvivlade människor. Stackars henne. Jag visste inte hur jag skulle kunna lämna henne där. Hur kan man lämna någon när man vet att man aldrig kommer ses igen här i livet? Catarina kom in och sa att läkaren nu kommit som tagit så bra hand om farmor. Han ville prata med oss alla och berätta saker så att vi alla visste vad som skett och vad som nu skulle ske. Catarina tyckte att det vore bra om jag kom med in och hörde vad han hade att säga. Jag är glad att jag gjorde det. Jag övervägde först att stanna kvar hos farmor. Det var verkligen värt att höra allt han sa och det gjorde även att jag var tvungen att lämna farmor. Vet inte hur det hade gått annars faktiskt. Nu har det gått ett par veckor och obduktionen är gjord, vi har inte fått svaren än så ännu är vi inte säkra på orsaken. Begravningen är planerad och det blir nog fint. En del ser fram emot den på ett sätt. Jag har inte kommit dit än, är för rädd för tiden som går och för att det blir det allra sista liksom.. Rädd för att visa mig så ledsen. Vi i familjen är väldigt olika på sättet hur vi visar känslor och pratar. Tyvärr. Min farmors mamma sa till henne när hon var liten "gråt, så känns det lättare sen" och det tyckte farmor med. Och jag med. Det ska jag föra vidare till mina barn. 19 frågorI brist på annat som inte kräver nån ansträngning =) Cissis frågor..
1. Är du nöjd med namnet dina föräldrar gav dig? Jag var inte det förr, men nu tycker jag om det. Det är ju jag! Konstigt va!? 2. Vilka sorters djur har avsiktligt bitit dig? Hund och kanin är nog det jag kommer på. Jo, vår kära Sudden (kisse) hade ju humör också! 3. Vilken tecknad/animerad Disneyfilm är din absoluta favorit? Har aldrig varit nåt för tecknat faktiskt, men Wallace & Gromit var lite bra. 4. Har du något mål som du vill uppnå just nu? Verkligen! 5. Är du allergisk mot något? Laktosintolerant och tål inte nickel i örhängen/piercings. 6. Väljer du att köpa ekologisk mat istället för "vanlig" när det finns som alternativ? Helst gör jag det, men är det stor prisskillnad har jag ingen möjlighet nu tyvärr. 7. Vilken hushållssyssla skjuter du upp så länge som möjligt? Strykning och att göra rent i ugnen, gud så tråkigt! 8. Vilken sport/idrott har du hållit på med som längst? Usch vad trist. Men ja dans och cirkus. 9. Tror du att pengar kan köpa lycka? Ja då kan man ju göra det man vill och sånt ger ju stor glädje. 10. Står du helst framför eller bakom kameran? Framför! Men har på senare tid börjat intressera mig för att fota också. 11. Sjunger du i duschen? Förr ja. Nu nej, men överallt annars. 12. Tar du några vitaminer/kosttillskott? Blir sjuk av det. Jo! 13. Vilken sorts frukt åt du senast? Mandarin, citron 14. Har du gjort något du ångrar den senaste månaden? Nej, det kan jag inte minnas. 15. Vilken hårfärg föredrar du på det motsatta könet? Kvittar väl vilken hårfärg :S
Unga kvinnor ikväll o mys i soffanIkväll har jag Anna här, det är skönt. Jennies tand har nu tittat fram och nu är hon sitt vanliga jag igen, mycket skönt det med och då förstås särskilt för henne själv.
En dryg timmes promenad idag har jag och Nenne tagit oss för, och jag pratade med en utländsk mamma med fyra barn med sig en liten stund. Hon sa "mycket kläder" och syftade på Jennie. Hihi. Fast jag kan tillägga att lillan var alldeles lagom varm ;) Det var skönt ute, inte svinkallt heller så frisk luft var härligt. Nu är Annas te färdigt så nu ska vi fortsätta se den helt underbara filmen, "Unga kvinnor". Vet inte om jag lagt ut Jennies kort från fotograferingen, som kom nångång kring jul där så jag gör det nu. Vi blev mycket nöjda med kortet på gullungen.  Hemma hos Titti Här på bilden ligger min faster och gosar med Missan som ligger i Saras knä. Så sött så och kisse var så gullig och snäll, men hon störde sig på att jag pillade med hennes lena små öron så fort hon kom till mitt knä. Hon gjorde några försök, men när min hand åkte dit igen hela tiden (fast jag försökte låta bli!) så gav hon upp. Jag och kusinen hade bestämt date i några timmar mellan hennes hektiska schema med jobb och plugg i lördags. Så vi bestämde oss för att vi skulle ses alla tre.. jag, Sara och Christine. Vi åt jättegod sallad som Titti gjort och så hade jag med mig ett par flaskor vin. Pratade massor och så såg vi (tyvärr) första delen i medlodifesttjoffset. Och ni som inte såg det, ni missade inget! Men det visste ni väl redan. Fy så skrämmande det är. Hoppas vi slipper skämmas bland de andra länderna sedan. Det var kul att vara med släkten och skönt att ses. Och liksom Sara tycker så ser jag nog fram emot att träffa de andra jag också, och kanske kommer jag även tycka det är skönt när begravningen närmar sig mer. Vem vet. Sov hos svärföräldrarna sedan iallafall och åkte hem på söndagen. Efter att ha fått sova några timmar även på söndagen så var jag fit for fight igen. Fann ett otroligt varmt minne hos Titti. Den här nallen hade farmor förr, när jag var liten. Och den betydde massor för mig! Blev jätteglad när jag såg den. Faktum är att jag glömt bort den, jag som inte glömmer sådant annars.  Vi tittade i fotoalbum också. Hittade detta fotografi på mig, Sanna (bredvid mig), Sara (bakom) och så vår syssling Maria (i mitt knä) som såg ut som en liten docka som liten. Vi befinner oss i Nordsjö utanför vår stuga här på bilden.  Bus i farten igen..Det har ju varit ett elände nu igen med dessa tänder som ska göra så förbaskat ont när de kommer fram! Stackars ungar, jag förstår deras frustration och de som bara skriker. För nu vet jag att det inte är så lätt det där tydligen. Alla Jennies tänder har varit jobbiga att få. Nu är det sjätte som är på g och som hon är så arg på. Idag har det varit lite lättare iallafall, det märks så tydligt på skruttan. Har inte behövt bära-hela-tiden på henne något alls nästan och hon har lekt själv bättre än någonsin! Hon tycker ju om det så mycket och det är bra, för den fria leken är den bästa.
Jag själv har mest slappat, sovit och tittat på lillstumpan idag medan hon lekt så sött i hela lägenheten. Är fortfarande sådär sjukt trött. Men imorgon ska jag försöka komma ut på promenad skapligt på dagen så att jag kommer igång och mår lite bra, samt kanske får en del gjort här hemma då. Som i Danmark. Nästan.Det här tycker vi är en bra, vettig och god kvällsmat ;D  När Milla var härDet blev några kort knäppta när Milla var här förra veckan, så jag lägger ut dem. Jennie fick födelsedagspresent av Milla. En jättesupersöt flodhäst som Jennie pekade på och sa "apa" vad vi tyckte att vi hörde iallafall. Men det är klart, flodhäst är ju lite knepigt ord att säga så jag förstår henne. Hon fick också ett set med tunika och leggings och det var verkligen jättefint tycker vi och passade Nenne Bus perfekt!
        Allt är klart nu iallafall..Ägnade väl typ hela dagen igår åt att försöka hitta en helt underbar låt som vi skulle kunna spela upp för farmor. Trodde att alla skulle tycka om det, men nu är allt bestämt. Pratades om det där med låt men sen blev visst allt klart och jag visste det inte bara. Men jag förstår. Det blir nog bra, och fint. Men jag vill inte att tiden ska gå.
Nu har tårarna runnit igen, helvete vad det ska vara svårt att ha någon som helst kontroll på de här känslorna! Hon vet vad jag vill iallafall, och hon vet att jag älskar henne och är så ledsen att jag går sönder snart. Tyvärr vet hon det. Jag blev utmanadRegler: Ljusare på dagenTycker ni också att saker är lättare på morgonen och dagen än på kvällen och natten? Jag kan fungera ganska normalt ett tag på dagen och på kvällen är allt som förbytt. Ser allt på ett annat sätt, tycker väl egentligen att det är då jag ser verkligheten. Det är på kvällen det kan brista totalt.
Fick sova till kl 10 idag eftersom Marcus är pappaledig. Jag ska söka jobb igen nu efter maten. Har tagit ett långt varmt bad och fixat mig lite, det känns ju skönt. Jag är så otroligt trött hela tiden, har fått på mig en såndär sjuklig trötthet nu igen men antagligen är det väl så det kan fungera när man inte mår så bra. Skulle vilja lägga mig nu och sova hela dagen! Satt och letade låtar på youtube igår. Har ännu inte funnit någon fin, lugn och väldigt passande. Ni får hemskt gärna ge mig förslag på artister med sådant eller om ni kommer på några låtar. Skulle behöva lämna in det, som jag vill ha uppspelat på begravningen, nu i veckan och tänkte ta det samtidigt som jag åker och beställer blommor till farmor. Jag hatar det härTänk om alla kunde komma hit jättesnabbt när jag verkligen behövde. Att jag kunde slänga ut ett par vingar fort åt alla så att de kunde komma hit och bara hålla om mig och säga att det ska bli bra, eller helst att detta är en fruktansvärd mardröm. Jag visste nog inte att sorgen kunde bli såhär stor, såhär hopplös och mörk. Såhär jävla frustrerande! Hur gör man egentligen för att klara sånt här? Hur gör man för att acceptera att man aldrig ska få se en så älskad igen, det går ju verkligen inte. Det borde inte gå! Acceptera att någon man älskar inte kommer vara här mer...
Lite lite lite som vanligtMilla kom en stund ikväll. Älskar när hon kommer innanför dörren här, eller det räcker att veta att hon är på väg så får jag en sorts glädje och energi. Och trots att det är fattigt med det i mig nu så gick det lite den här gången med.
Tänkte inte alls så mycket på det jobbiga ikväll. Visst kommer det på mig ändå men jag kunde liksom koppla bort det litegrann iallafall och det kändes bra att kunna göra det. Milla har tänkt en del på farmor med, det värmer. Alltså jag menar tänkt på saker från förr när hon träffat henne. Nu var det ju några år sedan förutom en snabbis i somras. Vi tittade på filmsnutten på farmor också, och det var nog första gången jag inte grät då, sedan farmor lämnade livet. Hindrar mig själv att gråta och stoppar det ofta, jag vet inte varför. Det är konstigt, jag vill inte gråta när andra ser, men när jag gör det sen ensam så vill jag inget hellre än att ha någon av de nära som håller om mig. Kände inte för att ha "nåt stöd" ikväll utan för att få vara lite som vanligt, skratta och prata som vanligt. Så det var bra.  Det blev lite gott att äta också. Gott bröd, räkor, lax, röror, avokado och citron... det är fina grejer tycker vi. Tur att hon den där Milla kommer hit så vi inte svälter ihjäl! För här fixar hon alltid mat och hennes mat är alltid bäst =)   Forever Det är synd om Milla!Idag tidigt åkte Milla med båten, hon ska hit på kortvisit. Vill bl.a. hjälpa lite med Nenne och busa med henne nu när hennes mamma har det lite jobbigt, och ge mig några extremt välbehövliga kramar. Hon är snäll den där Milla...
Dock lite knasig. I förrgår till exempel var hon och tränade, testade på nån ny grej och är helt otränad (fast vi låter henne tro att cirkusträningen fortfarande sitter i musklerna sedan hon tränade där för flera år sedan, det är bäst så). Hon har nu väldigt mycket träningsvärk och verkar inte ha en aning om varför! Vi får se hur det går för henne att resa idag när hon knappt kan röra sig. Hon kan heller inte begripa hur de andra på träningspasset orkade mycket mer än henne fast hon tyckte att hon slet som aldrig förr. Stackars, stackars Milla ;) Ont i tassenNu är tigern ute i Ålberga och vilar tassen, hur mycket man nu kan vila den om den måste vara i högläge!? Anna har legat på sjukhuset för infektion i handen sedan en ajaj-olycka. Den får hon återberätta själv om. Vet att hon fått gips, dropp och sprutor oså men jag känner mig väldigt frånvarande i det som hänt. Har hela tiden brytt mig och tänkt på henne, det är självklart!, men jag har på något konstigt sätt inte kunnat ta in det hela. Det känns faktiskt jättekonstigt... Bad med Guldlock ikvällFörmiddagen skulle man kunna benämna som "pest och pina" känslomässigt och jag ville bara brista ut i gråt hundrafemtioelva gånger ungefär. Försökte vara glad för min lilla sötis skull och lekte med henne, när hon sov så sov jag med. Det är så skönt att sova bort sådant som gör ont.
Vi har trots detta varit som vi brukar förstås.     Eftermiddagen var lite lättare och vid ca 16 började jag vakna till i kroppen och i huvudet, ja jag vet jag är så matt... Så himla trött hela tiden. Försökte göra lite nytta då som att söka jobb och därmed skriva om mina ansökningspapper. Det gick bra men tog ju några timmar. Jag sökte två jobb här i stan och två jobb i Linköping. Känner att jag inte riktigt har den lyxen att få bestämma vilken stad jag ska arbeta i när det är så ont om jobb och jag verkligen behöver ett. Man har nog tur om det är pendlingsavstånd så man slipper flytta iallafall! För det vill jag inte. Frågan är hur sjutton man gör med pendlingsavstånd och förskola för Jennie. Ja, på något sätt ska det väl ordna sig det mesta. Krångligt med allt innan bara. Ikväll lagade jag god mat, pasta med rätt stark skink-och tomatsås och sen har jag och Jennie badat tillsammans, och sedan jag själv. Så himla skönt! Skulle gärna lägga mig där ett tag till faktiskt men det blir nog sängen strax istället. I badet med Nenne Bus lekte jag högutbildad frisör med hennes guldhår, hon blev så söt så! Mys att bada.     Något betydelsefulltJag försöker hitta en bra låt att spela för farmor på hennes begravning. Det är svårt...
Det ska vara en fin låt, lugn och med en passande text.. gärna som säger det vi känner. Pratade med Sara igår, vi tänkte först om Elvis har någon passande låt då farmor tyckte så mycket om honom. Men det behöver ju absolut inte vara det. Får fortsätta fundera. Just nu kommer jag knappt på några artister med lugna låtar alls =/ Det är svårt"Älskade du, nu finns du inte hos oss längre. Inte i vårt liv här på jorden. Älskade du, gör så att vi alltid ska minnas, jag menar allt... Vi är så rädda för att glömma ju längre tiden går. Tänk om vi glömmer ditt skratt, dina ord, dina berättelser, dina steg, dina rörelser, din doft, vår barndom och alla minnen du gett. Vi vill att tiden ska stå stilla, men det blir inte så. Tiden skrämmer oss. Så älskade du, gör så att vi alltid ska minnas, jag menar att vi vill minnas allt med dig..."  Nu har en vecka gått. För en vecka sedan fanns fortfarande hopp, det fanns kvar ända till sista andetaget.. sedan blev det väldigt tomt ett tag. Nu hoppas vi istället att du har det bra och att du är med farfar. Vi tänker inte helt klart, vi hoppas fortfarande att du ska återvända och jag tänker att du plötsligt ska ringa sådär som vanligt och säga "Vad gör Thina idag?". Jag hör hennes röst så tydligt inom mig och jag förväntar mig att få höra den snart igen. Jag förstår helt enkelt inte. Hur mycket jag än tänker och känner efter så kan jag inte förstå att det här har hänt! Det är ofattbart, och jag undrar om det inte alltid kommer vara så... Trots att jag kanske inte borde, så känner jag mig väldigt ensam. Vi visste alla att hon hade en stor plats i mitt hjärta, och även om hon förstås alltid är där så är det nu väldigt tomt på ett sätt. Vi hade en speciell relation och har haft det hela livet. Hon har alltid gjort allt för oss hon älskat, ett tag för några år sedan insåg jag inte att hon gjorde just det då när hon gjorde en sak jag inte gillade. Men hon gav sig inte. Vårt band är förevigt och av kärlek, och jag saknar henne så mycket att jag tror jag ska gå sönder emellanåt. Ensamheten kommer av att jag inte vill gå vidare än och för att jag inte känner att jag kan prata med några om det här direkt. Jag kan säga en del, berätta en del men ingen kan någonsin förstå även fast att jag vet att de finns som vill förstå och försöker. Mer än så går ju bara inte. Även om det är det jag behöver för att kunna prata. Jag ska sitta ner i lugn och ro sedan och tänka på den där dagen, för en vecka sedan då ett mycket älskat liv tog slut. Jag har försökt låta bli att tänka men vet att jag behöver göra det och så vill jag berätta hur det gick till. För att berätta för er som vill veta, och för att bearbeta det själv. Som sagt, lite i taget.. Under tiden mina vänner... Min hjärna är ett virrvarr, och mitt hjärta gråter som fan, men ni finns i mina tankar ändå förstås.. det vet ni ju. Jag är glad att ni finns i mitt liv. Ett jobb tack!H&M har visst återkallat den grå helt underbara koftan på barnavdelningen. Jag var så glad när jag hittade den till Jennie för den är ju så fin och tuff! Helt klart ett av de plaggen jag tyckt varit finast och mysigast, och den har suttit perfekt som lite oversize-kofta på henne med strumpbyxor till, jättegulligt verkligen. Men nu ska vi lämna tillbaka den eftersom den inte uppfyller säkerhetskraven. - Koftan fäller och därför finns en kvävningsrisk om barnet får i sig mycket ludd.
 Apropå kläder är det ju inget roligt ämne i mitt liv nu när jag inte har något jobb så jag kan shoppa lite kläder att ha på mig. Jag överdriver inte något när jag säger att jag typ inte har nåt att ha på mig längre. Vill ha lite nya kläder som är lagom, inte för litet och inte för stort - för det är inte vidare bekvämt. Skulle även vilja ha något passande att ha på begravningen. Vill ha svarta strumpbyxor gärna, men de få tunikor/klänningar jag har är svarta och jag vill inte vara helt svart vid det tillfället. Jag ska börja leta mer efter jobb nu. Har hittat ett par jag ska söka, ett par som jag verkligen skulle kunna tänka mig och som jag tror är givande. Men chansen för mig är väl minimal med tanke på att jag fortfarande har ett par kurser kvar av utbildningen. Men chansa ska jag iallafall, kanske händer det någon gång att man har tur! Är verkligen motiverad till att börja jobba, även om det känns väldigt tungt att inte vara hos Jennie hela dagarna. Man borde kunna dela på sig? Jag drömde en natt nyligen att M, som jag jobbade hos som PA åren innan jag fick Jennie, bestämde sig för att flytta tillbaka hitåt och ville att jag skulle jobba hos honom igen och jag tyckte verkligen att det skulle bli roligt, och det blev det. Jag jobbade onsdag-lördag så det var perfekt! I drömmen alltså =) Ibland önskar jag verkligen att det var så på riktigt, men att det var lite annorlunda än förr. Har önskat det i flera dagar nu väldigt mycket faktiskt. Fast jag förstår inte varför själv, vet ju att det inte kommer bli så i verkligheten även om det lät så på honom när han berättade att han skulle flytta. Man tror på och önskar så mycket jämt, blä! Dags att sova kanske. I närheten av oss...Pappa mailade igårkväll.. Läskigt det här så jag sprang och kollade så att dörren var låst...
http://www.wighsnews.se/nyheter.php?nyhet=Norrkoping-Man-ranad-i-bostad¬isid=39501 Jag vill inte..."Om jag tar upp telefonen och ringer kommer hon väl svara, jag har tänkt försöka men sen säger den mer rationella delen av mig att man inte gör så.. "
Läste precis på Saras blogg och ja, vi känner likadant i det här, helt och hållet tror jag. Och just den här meningen hon skrivit har jag tänkt flera gånger varje dag sedan i tisdags. Jag vill ringa farmor men jag tar bort tanken snart efter jag hunnit tänka att "så gör man väl inte". Jag känner hela tiden att jag tror att hon kommer svara om jag ringer sådär som vanligt, men jag vet ju att det inte blir så hur mycket jag än vill och önskar.. Men faktan och mitt hjärta är inte alls vänner. Har gråtit igen efter att försökt låta bli pga mina svullna ögonlock som svider. Jag orkar egentligen inte heller även fast jag borde och behöver. Vill inte tänka på det men ändå.. jag tänker ju på det hela tiden, det går ju inte att få bort de tankarna. Vill inte få bort dem heller. Jag vill inte att dagarna ska gå. Jag vill inte glömma något alls, vill inte gå vidare.. än. Samtidigt är jag rädd att det blir som med farfars död. Att jag ska gråta och sakna sådär otäckt mycket hela livet och aldrig komma över det, aldrig kunna gå vidare helt. Det har varit en för tung dag idag. Varenda steg jag tar känns som att det sitter fast stora klot på fötterna som jag försöker rubba för att ta mig fram. Jag orkar ingenting och jag känner mig ensam i mina tårar. De rinner nedför kinderna och jag känner att jag inte vet vad jag ska göra för att må bättre. Jag saknar henne så otroligt mycket och jag älskar henne så mycket att jag inte vill klara mig utan henne. Hon har dessutom alltid gett de bästa råden, tagit hand om mig när jag behövt, tröstat när jag varit ledsen, visat att hon bryr sig så gränslöst mycket. Jag satte på den lilla filmsnutten igen som jag spelade in i somras på farmor. Jag vill aldrig glömma hennes röst, hennes sätt, hennes doft, hennes skratt och hennes extrema omtänksamhet. Jag vill inte att det här ska vara sant. Säg mig att det är en fruktansvärd mardröm, säg det.   |
Till bloggens startsida Lördag My star in heaven Idag är det dags. H&M Home känns kul! Sagolik prinsesshimmel! Handkräm, tips? Carro och lillen Sjukligt mående Always inside Vad heter du? Promenad och att göra. Tina är... Semmelparty? FettisdaN Grattis Milla! Bobby Car Princess Många gäster och fina paket Jennie 1 år! Fullt upp idag Kalas på gång! Den där om livet Hemma - i verklighet och dröm Hemmagjorda ting Musik The days in our life Things I like, and you too! Tips och saker att tänka på! Tävling! Februari 2013 Oktober 2012 September 2012 Augusti 2012 Juni 2012 Maj 2012 April 2012 Mars 2012 Februari 2012 Januari 2012 December 2011 November 2011 Oktober 2011 September 2011 Augusti 2011 Juli 2011 Juni 2011 Maj 2011 April 2011 Mars 2011 Februari 2011 Januari 2011 December 2010 November 2010 Oktober 2010 September 2010 Augusti 2010 Juli 2010 Juni 2010 Maj 2010 April 2010 Mars 2010 Februari 2010 Januari 2010 December 2009 November 2009 Oktober 2009 September 2009 Augusti 2009 Juli 2009 Juni 2009 Maj 2009 April 2009 Mars 2009 Februari 2009 Januari 2009 December 2008 November 2008 Oktober 2008 September 2008 Augusti 2008 Juli 2008 Anneli Cessili Christina Erica Erika Gunila Marina L Pelle Sara Sara kusin vitamin Tobias Zackrisson 
|
