Jag överlevde

Besöket på vårdcentralen blev avklarat med biverkningar som stor akut svimningsrisk och jag var så jäkla spyfärdig så jag grät och satt ner på huk utanför vårdcentralen. Fy vad dålig jag blev efter provtagningen med de många vidriga helt blodfyllda rören, med Thiniz-blod! Inte för att jag har blodskräck men det där var mardrömsliknande! Under hela min graviditet fick jag uppleva sprutor på sprutor så de är jag  inte så märkvärdigt rädd för längre. Tittar helst inte på dem och tycker att de gör ont, men de är genomlidliga. Oftast. Inte idag dock...
Hon stack fel, det kom inget blod och det gjorde så fruktansvärt ont att jag har ont än! I andra armen, som det inte brukar stickas i på mig, gick det dock bra. Äckligt men det var okej.

Jag kommer få svar hemskickat tydligen och troligen kommer det synas på blodvärdena om något är galet men fortsätter jag ha ont går de vidare med det genom ultraljud m.m.

Läkaren lyssnade på min kropp och tyckte att det mesta verkade vara bra där inne, skönt. Det han inte gillade var något som var mer aktivt än det borde vara.. (tarmarna?) Jag vet faktiskt inte vad det var.. men iallafall så tydde det på stor orolighet och stress och det kunde mycket väl vara det som gjort att jag fått ondare där i magen. Isåfall är det muskulaturen det berodde på i grunden liksom (?). Jaja.. Kort sagt ingen fara om det är detta, men vi får väl se!

Nåja, det var inget roligt besök på vårdcentralen, jag mådde så dåligt efteråt att jag aldrig trodde jag skulle må bra igen, ni vet. Efter någon timma mådde jag bättre, med lite vila och mat i magen.

Tack ska ni ha sötisar för era inlägg! Ni är så fina så!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback