Förmiddagen skulle man kunna benämna som "pest och pina" känslomässigt och jag ville bara brista ut i gråt hundrafemtioelva gånger ungefär. Försökte vara glad för min lilla sötis skull och lekte med henne, när hon sov så sov jag med. Det är så skönt att sova bort sådant som gör ont.
Vi har trots detta varit som vi brukar förstås. Vi har läst böcker, kastat ner en massa böcker från bordet (mycket kul!), dansat och sjungit. Jag gjorde det jag hade lust med om man säger.. Kastade alltså inte ner böckerna i golvet!



Eftermiddagen var lite lättare och vid ca 16 började jag vakna till i kroppen och i huvudet, ja jag vet jag är så matt... Så himla trött hela tiden. Försökte göra lite nytta då som att söka jobb och därmed skriva om mina ansökningspapper. Det gick bra men tog ju några timmar. Jag sökte två jobb här i stan och två jobb i Linköping. Känner att jag inte riktigt har den lyxen att få bestämma vilken stad jag ska arbeta i när det är så ont om jobb och jag verkligen behöver ett. Man har nog tur om det är pendlingsavstånd så man slipper flytta iallafall! För det vill jag inte. Frågan är hur sjutton man gör med pendlingsavstånd och förskola för Jennie. Ja, på något sätt ska det väl ordna sig det mesta. Krångligt med allt innan bara.

Ikväll lagade jag god mat, pasta med rätt stark skink-och tomatsås och sen har jag och Jennie badat tillsammans, och sedan jag själv. Så himla skönt! Skulle gärna lägga mig där ett tag till faktiskt men det blir nog sängen strax istället.
I badet med Nenne Bus lekte jag högutbildad frisör med hennes guldhår, hon blev så söt så! Mys att bada.