Jaha, då är man där igen med ryggen.. ryggskott igen, rena helvetet med värken och att inte kunna röra sig själv, har varit tvungen att få hjälp upp och ner från sängen och toaletten osv.. Så jäkla trist och jobbigt. Fick försöka ta mig till bilen imorse kring 07 för att få skjuts till Linköping med Jen, så hennes farmor och farfar har tagit hand om henne idag. Har varit så tråkigt att inte kunna göra något och att de varit tvungna att bära lillan till mig så att jag kunnat få gosa lite liksom. Usch och fy hehe men nu är det faktiskt mycket bättre! Antar att det är för att jag är ung och har tränat mycket i mitt liv ändå som gör att det går över fort. Det är ju mest äldre som får ryggskott och då sitter det i längre oftast.
Marcus måste vara hemma ett par dagar nu pga detta och jag får inte bära.

Fick grillad kyckling och "grillstekt" potatis, morötter och lök idag hos svärföräldrarna, så gott SÅ! Sen kom Mattias på besök ett tag innan Marcus kom hem dit efter jobbresan från Jönköping. Han såg oss från vägen att vi satt i trädgården busen! ;)

Annars då..
Planerna i veckan har ju gått i kras pga ryggen. Återigen blir Bente med familj - besöket inställt, så jäkla trist! Saknar dem och vill ju se hur stor Tilde har blivit nu. Men jag kan ju inte hjälpa det här och går inte att göra så mycket åt.
Milla åkte till Spanien idag för en två-veckorsresa och kommer hem strax innan min födelsedag. Troligtvis kommer hon på den dagen och även fixar smörgåstårta.

Jag var på det där samtalet igår och herregud jag kunde aldrig tro att man skulle kunna bli så påverkad igen av det förflutna. Eller ja, det är jag ju tydligen jämt undermedvetet eftersom jag nu måste gå och reda upp alla saker från förr.
Jag blev verkligen ledsen och tårarna kom vid några tillfällen under samtalet och jag blev chockad själv för det är ju egentligen inte så mycket jag går och tänker på idag och är ledsen över. Det kommer upp ibland liksom men känner ju annorlunda idag. Hade förträngt så himla mycket och samtidigt som det är en djup resa att gå igenom igen så kändes det bra att egentligen för första gången ha berättat alla saker som varit för någon som verkligen lyssnade. Hon sa att jag kommer må mycket sämre ett tag nu under detta men förhoppningsvis ska det ju leda till att jag kan gå vidare på ett mer riktigt sett den här gången och inte bara gömma undan det för att ligga därinne i mig och nöta. Har tänkt så mycket efter samtalet och jag känner mig verkligen annorlunda, med blandade känslor.
Det var ju väldigt illa då när jag sökte hjälp fast jag inte ville erkänna det sen, men därför kommer jag behöva gå varje vecka dit nu ett tag. Men det känns bra för jag vill ju att allt blir bra, så bra som går :)
Jag måste lära mig att "ta mer plats" när jag är nedstämd eller mår dåligt på nåt sätt tydligen. Jag är ju öppen och tar mycket plats bland vänner osv för det är jag, men inte när det gäller sakerna jag alltid behövt få ventilera och inte med de jag borde kunna göra så hos mest av allt, mina föräldrar. De har det redan tufft och jag vill inte lasta dem. Sen känner jag inte att jag behöver deras "hjälp" eller något sådant utan jag vill klara mig själv jämt - vilket också är en negativ sak hos mig när det gäller det här tydligen. Jaja.. Det känns bra att försöka ordna upp livet iallafall, jag tycker ju om att leva numera så :)
Efter mötet var jag iallafall heeeelt slut fysiskt också, helt matt i kroppen efter att ändå bara ha skrapat lite på ytan på många saker. Får se hur det går nästa gång.


Massa skoj att lillan idag även vänt sig från mage till rygg! :) och att hon plockat sin första blomma, dock ur Britts kruka utanför dörren när hon bara skulle få kika ;)


Kolla in en sak här... Aldrig sett något liknande!

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article2936412.ab