Jennie och morfar busade på i några timmar och det är så skoj att se på. Fika och mat blev det också innan min kära fader bestämde sig för att åka hem och slappa innan nattskiftet. Trevligt trevligt.

                                   

Det blev en lite annorlunda sen eftermiddag igår kan man säga.

Efter att ha storstädat, tvättat och lagat till köttbullar till julafton så ringde grannarna på dörren. Det hör inte till vanligheten så jag undrade lite vad de kunde ha på hjärtat. De frågade om det var vår vagn som stod utanför, så tanken slog mig snabbt att de kanske behövde ha plats för något. Men de berättade att det var en råtta i trappuppgången som varit på vagnen o nosat! :) En råtta! Seriöst, hur ofta är man med om det i sitt liv att ens granne ringer på och berättar att det springer runt en råtta på ens våning?! :D Mycket spännande haha, och när jag gick ut för att hämta in vagnen ångrade jag mig och sa att jag bara måste hämta kameran, typiskt mig liksom ;P

Så in efter kameran fort och ut for jag och försökte fota en snabb rätt gullig (förutom den äckliga svansen då) råtta i lagom råttstorlek som åt råttaktigt på ett kex han (hon?) fått.

                                          
                                          
                                          

Vi förstod att detta var en tamråtta. Det visade sig senare att grannen längst ner var ägare till denna och en till och de hade rymt från hemmet för en vecka sedan. Nu är denna lilla krabat åter i sitt hem. Hoppas att den hade ett spännande äventyr! Och en himla tur att den inte träffade på alla kissar som bor häromkring på gården :)

Kaffe och en knäcke med kokt ägg på (med mera som kaviar, vitlökspeppar o örtsalt).. Så gott! Sen lät msn och Anna skrev, jag som just stod o tänkte på henne :D Då blir man glad!

Har påbörjat städning och ska fortsätta efter kafferasten, känner mig iallafall något piggare än annars då min kroniska jävla trötthet härjar dagligen. Så jag passar på att få en massa gjort så man känner sig glad och fräsch också!

SÅ på med Lily Allen på högt och full fart!

Känns som att det blev alldeles för mycket som hände i helgen, eller kanske kontrasten var det som svängde till helt inuti. Från festlig middag med en massa skratt o prat med familjen och sen plötsligt ett självmord inom min familj. Det blev ett hemskt tungt besked. Känns som att det ju var en död som inte behövt inträffa. Men nu är det så och han valde det själv. Min mormor tar det jättehårt och den som lider mest av alla är hon. Men alla är ännu chockade och det är som en dimma inuti när man inser, stunder då o då, att det faktiskt har hänt.

Bortsett från det hemska så mår vi hyffsat bra. Friska och så. Marcus hade ett otäckt gallstensanfall häromdagen men inget sedan dess. Han har det rätt sällan och kan äta det mesta, bara inte för fet mat o då för mycket. Han har pratat med vådrcentralen och det blir nog remiss till US för snack om op.

Snuttan är nu på morgonen lämnad på dagis. När vi skulle klä oss o gå pratade hon på om några av barnen där och hämtade sina skor och ville upp i vagnen. Jag blev förvånad om man säger... ;) Men hon ändrade sig när vi kom innanför grinden sen och grät en del. Men jag tyckte det gick bättre idag ändå att lämna henne.

Blir väl fortsatt städ av vår lägenhet som det är halvt kaos i. Kök och badrum klart igår. Men nu tycker jag det luktar kaffe! Snart iallafall...

                           

Fredagens besök på arbetsförmedlingen gick bra (kändes som sist halvt onödigt, men i längden får vi väl hoppas att det faktiskt kan ge mig något också när jag nu lägger tid på det istället för att leta jobb just den tiden...) De är iallafall trevliga och hjälpsamma på stället och jag fick en schysst handläggare så det känns ju bra!
Efter detta stora möte mötte jag upp Alexandra vid kaktusplantorna och så vandrade vi upp mot city. Det blev babbel och små kebabs på Istanbul - som vi ääälskar. Sällskap till stationen för att ta tåg och buss till Skärblacka igen. Hämtning av min lilla på daggisch (en mkt bättre dag där för henne och ingen vrålpanik hem, hon satt dessutom och lekte på egen stol vid ett litet bord när jag kom! Yes!) och så hem för mys och lek.

Tacogratäng och Mattebesök följde men jag var väldigt osocial mot dessa här hemma och pratade i telefonen hela kvällen, vilket jag ville och behövde. Så kan det vara!
Många känslor denna fredagkväll och jag var inte på topp inuti om jag säger så. Men jag hade fint stöd eftersom jag har några få väldigt bra människor i mitt liv. Lyckligt lottad! Verkligen.

Lördag trodde vi att vi skulle på middag hos mormor. Hon hade bjudit in oss, mamma o Christer, mina svärföräldrar och svärmormor :) Sistnämnda fick tyvärr lämna återbud dock. Ja, vi trodde middag men vi kom på världens kalas med fördrink, trerättersmiddag och fika. Vitt och rött vin och likör. Hon hade gjort så fint och verkligen ansträngt sig massor. Gulliga hon <3 Hon tycker ju att det är superkul, men numera bör hon nog ta det lite lugnt och inse att hon inte orkar lika mycket längre. Men det där kan man tjaffsa om bäst man orkar för hon stänger av öronen vid sådant hon inte vill höra. Envisa äldre människor finns det gott om!

Detta blev helgens update. Haft mycket att tänka på så bloggandet har blivit försenat. Men nu är jag på igen!
Hoppas ni haft, och har, en toppenhelg!

                                 
                         

Tävlingar. Ja, det finns det gott om här på blogg.se och säkerligen på alla andra bloggar med. Oftast handlar det ju om att bloggare vill ha fler besökare till sina sidor och visst det är ju kul förstås, och gör det ju ännu roligare att blogga! Jag tänkte faktiskt på det där med tävlingar en dag. Det skulle vara superskoj att ha en, men jag har inte kommit på nån tävling än. Jag vill inte gärna lura in folk hit utan isåfall vore det för tävlingens skull och för att få större blogg-kontaktnär själv. Älskar det här med bloggande, det är en så bra grej för alla som älskar att skriva. Och även för de som inte känner så. Det är nyttigt att skriva av många olika anledningar men en stor anledning som jag tycker är just den att lära sig skriva, inte nödvändigtvis stavningsriktigt utan mer för att lära sig att sätta ord på känslor, vardagen och andra ting. Ja, vad som helst! Det ökar ordförrådet, förmågan till att komma på idéer, fantasin får komma in action och man lär sig hitta inspiration till sådant man gillar. Gärna genom att läsa andra bloggar förstås, eller bara zappa runt lite bland dem. Så jag tycker helt enkelt att blogglivet är ett fantastiskt påhitt, och nu när det även är en trend så lär det ha fått väldigt många människor att börja skriva... Härligt, känner jag :)

Nu tillbaka till tävlingsgrejen jag började skriva om. Jag yrade runt lite nyss bland bloggar och såg en tävling om barnkläder som jag kände att den ska jag nog vara med i. Jag vinner typ aldrig, haha, när jag är med i tävlingar men det skadar ju inte att fortsätta försöka nångång ibland? Chansar man inte kan man ju aldrig ändra vinstoddsen heller så! Testa ni med vettja :) http://petitfashion.se/tavling-proud/ !! Good luck!


                                
                                            Bilderna är lånade från bloggen jag länkat till.

Som många vet så har jag lite svårt för vissa saker. Saker man "verkligen inte klarar av" som vi brukar kalla det! Skämt åsido.. Men imorse blev jag riktigt förvånad! Marcus diskade upp lite disk och hade ställt det såhär snyggt ;) Rätt lock till rätt mugg, rätta färgerna ihop till alla flaskor. Ibland blir man paff! Så jag log en del innan dagisdags imorse.

Även om rätt ska vara rätt känns bäst så ta nu inte detta för överdrivet ;p

Men något jag uppriktigt har problem med är när jag skriver fel vid handskrift. Jag älskar att göra listor, över det mesta men det bör också se korrekt ut så skriver jag ett litet fel så vill jag skriva om hela listan. Haha! Så stört egentligen, jag vet. Alla är nog lite störda på sitt sätt och har sina konstiga saker för sig.

Nå, vad gör ni för knasiga saker? Erkänn nu!

Ventilation:

Jag hatar att lämna Jennie på dagis! För hon vill inte vara där. Hon börjar redan här hemma på morgonen att inte vilja ta på sig kläder eftersom hon vet att vi ska gå dit. När vi svänger upp mot dagiset senare börjar hon gråta redan innan vi öppnat grinden för att gå in. Sedan är hon jätteledsen, spänd och ibland nästan hysterisk och vill bara hem. Hon klänger sig fast vid mig, säger "Mamma! Vagnen! hem!" och jag kämpar för att hon ska tycka att det är roligt att vara kvar. Men inget hjälper.

Fick höra förra veckan en dag att "det är bättre att Jennie får vara inne idag för hon vill inte vara ute" av fröken S. Vadå? Jennie som älskar att vara ute, upptäcka och gunga!? Hon tar heller inte för sig något alls, verkar inte trivas och vad jag förstått så är hon så nära personalen som möjligt hela tiden. Hon kan sträcka sig till att "ha koll så att de är i närheten" ibland.

Jen verkar vara en helt annan tjej på dagis än den busiga, spralliga, skrattiga, lekfulla och pratiga tjej hon är här hemma och bland de hon känner. Känns verkligen jättetråkigt och jag undrar vad man ska kunna göra åt det... Känner som att det aldrig ska gå över, och idag var ytterligare en morgon när jag går med gråten i halsen hem efter att ha lämnat mitt gråtande barn där hon inte vill vara.
 
Jag vill att mitt barn också ska trivas på dagis som de flesta andras barn verkar göra!
Jag vill också ha en glad unge som vinkar hejdå i hallen på dagis! (iallafall inte grät ut ett hejdå i tårar!)
Jag vill att min lilla tjej också ska komma hem glad efter en helkul dag på dagis och glatt berätta om allt skoj de gjort!

Gud, jag lider!

                          
                            Försöker få av sig kläderna igen för hon vill ju stanna kvar hemma...

Vi bjöd in oss själva (hihi) till Mattias idag på Mattiasblandad smaskig mat som vi älskar! Han är hemskt duktig på att laga god mat och göra fint för ögat med. Idag blev det klyftpotatis, fläskfilé i grönpepparsås och sallad. Och till det både förrätt och efterrätt. Trerättersmiddag var väl inte riktigt vad vi hade räknat med när vi dök upp haha, blev jätteglad, och jättemätt! Film, Wallander - Hämnden, blev det också. Tack för en superkväll.

Nu är vi hemma och har varit det en stund. Jag sitter här och ska strax träna en halvtimma. Blev lite sent med det idag men det gör inte mig något som är kvällsmänniska. Marcus grejar i köket och Jen ser på.. ja gissa!

Jag provade att spela Mario Cart på Nintendo DS hos Mattias. Det var verkligen inte helt lätt med mitt barn klättrandes på mig haha, fast annars var det rätt kul. Jennie hade det förresten jätteskoj hos Matte, som ju är en stor favorit i hennes söta värld. Hon lekte på bra och roade sig glatt på egen (mest) hand. 

                                            
                                            
                                            
                                            
                                            

                                           

Det har varit helt fullt upp idag! Lite städ inkl dammsug såklart och sedan en snabb snabb lunch och så kom min mamma och Christer (Jen har lärt sig att säga Christer nu också, duktiga unge!).
Vi fikade och sedan åkte Christer hem. Mamma skulle ta hand om Jennie för jag och Marcus skulle ääääntligen få komma iväg på bio!
Jag har ju haft tre biocheckar (en ska gå till premiären av New Moon - helt klart!) jättelänge.
Sist jag var på bio... hm.. Kan ha varit med Magnus under jobbtid nångång under 2007(?). Hade tänkt gå en gång när jag var gravid men jag ballade ur för jag kände inte för att springa ut för att gå på toaletten varje kvart om vi säger så... ;) Så jag gav bort min biljett till Mattias då så han och M gick istället.
Men ja iallafall... ikväll kom vi faktiskt iväg på bio! Det var riktigt trevligt måste jag säga och helt klart annorlunda än film hemma i soffan, även om jag ofta föredrar att vara lat under ett täcke där.
Det blev Sommaren med Göran. De tre favvisarna från Hey Baberiba var med där i, kanon! Den var bra och riktigt rolig så den rekommenderar jag absolut. Trots att det är en svensk film. Men den har nog snart gått klart på bio så snabba er på eller se till att se den från den sköna soffan hemma!

Vi skulle ta en femminuterspromenad innan för vi tyckte att vi var tidiga. Men vår fem-minits-prom blev en varsin chees på Donken :D Marcus ser inte helt pepp ut men det var han. Han var nöjd över förrätten ;) Och jag tror att han var nöjd över själva måltiden också, Hollywoodmenyn? En stor popcorn och två stora läsk. Riktigt äckligt i efterhand men visst hör det ju till alltså, klart.


                              

Nu är Jennie förkyld! Men vet ni vad, hon var inte alls sjuk sist när vi trodde det. Då jag fick lov att hämta henne på förskolan för att hon hade feber. Hon var ju hängig, och hade eventuellt feber, i några dagar men vi kom igår på varför. Hade helt glömt bort det att sprutan hon tog kan ge biverkningar 7-10 dagar EFTER själva spruttillfället. Så det gick upp ett ljus när vi kom på varför hon varit lite "konstig" ett tag. Inte lätt att hålla reda på precis allt ;)

Jennie och Marcus kom hem under Idol igår och hon hade haft det bra hos farmor och farfar som vanligt, och Marcus hade åkt dit efter jobbet och stannat ett tag. Det var jätteskönt att vara ensam i några timmar hemma igår också. Det är fan riktigt underbart att vara ensam ibland. Och så mycket jag får gjort de tillfällena med :) Men sedan är det förstås helt underbart när de kommer hem igen också, då blir man glad och vill gosa.


Jennies bästis heter Kotte och är en mjukisigelkott som man kan trä på handen och busa med. Kotte är dessutom väldigt väldigt väldigt busig och Jen går nästan under av skratt åt honom ibland. Himla kul att se :D!
                                           
                                           

Konstig dag igår. Sov bort måendet efter Marcus kom hem och vi ätit mat. Mådde verkligen inget vidare men efter det var det lite bättre. Det blev då Bonde söker fru på tv:n. Lite skoj att se folk sådär ibland, hur de beter sig i olika situationer. En tjej som är med fick mig återigen att undra över om Tv-folket verkligen tycker att programtiteln är språkligt korrekt. Med tanke på att hästbonden Thilde INTE söker en fru utan en man. =)

Ett bad tappades upp här hemma och Jen stod bredvid och var så sugen, men vågade inte. Hon är i en period då hon vägrar duscha/bada, är alltså rädd för vatten. Det trots att hon egentligen älskar att bada. Hon vill nu med, men vågar helt enkelt inte. Men så började hon ta av sig tröjan då igår vid badkarskanten så jag frågade om hon ville komma i badet med mig. Det ville hon (!). Men jag trodde ändå inte att det skulle gå. Det gick. Så jag lät henne leka, plaska och bara sitta i mitt knä, utan att tvättas eller få vatten för högt upp på kroppen. Hon får gå med skitigt hår ett tag till. Nu har hon ju börjat med sin egen terapi iallafall, det är verkligen ett framsteg =) Så snart kanske man har en ren unge igen =)

                                                   Kanske ska locka med nåt som detta?

Max och jag hade en supermysig stunds vila i sängen i förmiddags, innan telefonen ringde. Då fick jag akut springa iväg till förskolan och hämta hem Jennie. Av anledningen hängig och feber, stackars liten. Fröken S ringde och då var det bara att kuta iväg. Undrar lite själv över min stress där egentligen. Nu hade jag ju förstås möjlighet men tänk om jag jobbade, jag hade känt samma sak då :S
Tänk om man jobbade i Linköping till exempel och behövde fixa vikarie innan man ens kunde ta ett tåg hem. Hur ska det då gå till typ? Är det bara jag som kan känna stressen över denna sak? :)

                           

Såhär fick utekläderna bli idag (adderade med mössa och vantar efter bildtagningen förstås). Hittade till slut termobyxorna i en otippad garderob efter att ha letat en hel del under morgonen och lite igår.
Det är verkligen svårt med klädval till Jennie nu när det är på väg att bli vinter, med delvis vinterkyla och delvis sol och då lite varmare. Och man behöver tänka både på att hon är ute länge och leker på förskolan men samtidigt på att hon rör sig och blir varm lättare än en annan. Men klädvalet idag kändes bra.

Idag var det med tyngre andning och långsamma steg jag lämnade förskolan och gick hemåt. Jen var nära hysterisk och grät efter "mamma" och "hem". Hon ville verkligen inte släppa taget om mig. Efter mitt konstaterande om att det inte kommer bli bättre om jag inte går så tog fröken A Jennie från mig och jag fick lov att lämna huset. Motvilligt för mig, ett måste för Jennie.
Att lämna sitt gråtande och förtvivlade barn i famnen på någon annan när hon bara vill vara kvar i min famn och få komma hem igen till sin trygga vrå, det känns riktigt förjävligt! Men för att det någon gång ska bli bra (om än ta tid - jag vet!) så måste vi fortsätta jobba med det. Helst dagligen. Så med en stor klump i halsen och en tillfällig sorg inuti kroppen så får jag lov att fortsätta lämna mitt ledsna troll.

Var jag den enda som inte kom in på bloggen igår? Oj, vad jag försökte så många gånger! Sedan blev jag irriterad på hela datorn o gick o lade mig. Efter att jag sett inspelningen av...

Mammas pojkar!

Haha? Vilket program... Ja, det är ju den stilen av program som är inne nu så jag blir inte helt förvånad. Men det var rätt roande, så till o med Macus ville se på det. Så vi kommer iallafall se nästa avsnitt också och väntar spänt på en riktig catfight! Men det är nog nära redan nu efter första avsnittet. Så många tjejer på samma place som ska slåss om 3 (TRE!) killar och slåss med deras morsor antas. Spännande!
Det var förövrigt nån gammal bekant till Marcus som var en av de tre killarna ;p

                                       


Nu blir det strax att gå till förskolan med Jennie. Sedan har jag bestämt mig för att försöka sova, det brukar vara det bästa när jag hoppas på att bli kvitt förkylning oså.

En lass med bullar blev det idag med då! Och bröd, rågflingebullar. Så imorgon blir det en god frukost! Nybakat bröd och kaffe - det kommer bli mysigt. Hoppas Jennie kommer gilla det brödet. Hon gillade iallafall bullarna ;) Vi fikade här med Britt o Johnny när de kom med vår tös som sovit hos dem inatt.

Nu ska jag se på Pippi Långstrump i sängen med Jennie och gosa ett tag innan läggdags!

                                            
                                            

                                            

Nu är jag i farten iallafall! Marcus med. Har precis ätit hemmabakad pizza, fixat till en bulldeg på jäsning och frostat av frysen. Vi passar på nu när Jennie är hos farmor och farfar. Så nu blir det alltså bullbak! :) Hoppas det blir klart tills de kommer med/vi hämtar Jennie så de kan få bullar :)

SOM jag dröjt med att blogga idag ;) Haft lite folk här tills nyligen.

Återbud på återbud ang Tupperware men sedan efter lite ångest var jag med i matchen igen. Och även svärföräldrarna dök upp, det var trevligt!

Känner mig lite bättre nu efter ångest och stress, så nu tänker jag nog inta några glas rödvin och eventuellt spela lite Wii med min rara och hjälpsamma sambo (nåja idag fungerar han så iallafall - man ska inte överdriva sånt ;p)
Jennie har nu åkt iväg med sin farmor och farfar och ska sova där inatt, hon var väldigt ivrig på att komma iväg! :)

Om det är någon som skulle vilja komma på ett TW-partaj kanske om ett par månader så kommer säkert Kent, mer än gärna, hem till mig och håller en demo för oss.. så fixar jag fika eller vinkväll(?) :) Det är bara skoj! Och dessa grejer är ju verkligen toppenbra! Men hojta till och meddela gärna vilka helger ni kan framöver med! Vet ju att det finns ett par iallafall som vill komma framöver om jag har en demo. Hella exempelvis? ;)


                                   
                                     
                               
                              
                              
                                           

                                                          

Jennies paket från H&M kom igår så det blev lite julafton av det hela, vi fick dock skicka tillbaka några plagg idag då ex. byxor var stora i midjan, som vanligt. Så trist när de är lagom i längden men åker av. Inte ofta man hittar något som passar i den vägen men mjukisbrallor går bra ofta iallafall! Tur det finns mjukisar liksom! :) Annars skulle inte Jennies mamma heller klara sig - hm ja inte av samma anledning då kan jag ju nämna.
En söt neccesär slank ner i beställningen med. Tänkte ha den till Jennies våtservetter, blöjor och så vidare, när vi inte gids ta med skötväskan. Så då kan hennes saker ligga prydligt i min väska istället för huller-om-buller blandat med mammatjafs som nycklar, kamera, mobil, smink m.m.

                                              
                                              
                                              

                             

En mycket härlig dag med pappa/morfar har vi haft! Vi startade med frukost tillsammans och sen lekte de två en massa och blev "bästisar". Sedan gick vi ut o gungade, och gick på en promenad en bra bit. Mycket trevligt!
In med en ilsk unge som inte ville gå in utan gunga mer o mer o mer... Men jag var vrålhungrig vid det laget så in bar det mot all trots. Nu har lillan slumrat och jag ska göra detsamma!

Sen blir det lite städ och så leta reda på min mobil som jag visst slarvat bort, helt otroligt ibland så man är...

Nu är det strax natti igen då, herregud vad dygnen går undan! Skrämmande fort faktiskt. Vad ska man ägna livet åt egentligen!?

Nja, vi tar inga stora seriösa tankar nu när ögonlocken håller på att trilla. Har tagit ett varmt bad och jag passade på att låna Nennes mega-badanka nu när hon ändå aldrig vill bada! ;p Jag fattar att jag hade svårt att få pli på den ankan, med tanke på storleken.

Känner mig fräsch nu men inte på topp. Täppt och trött och otroligt redo för kudden. Hoppas man får sova inatt. Men i helgen får vi det iallafall för då har vi lånat ut Jennie, med blandade känslor som alltid. Det är nämligen förbaskat sorgligt emellanåt när man är utan henne också - när man får gosabstinens och så ni vet.

Sov gott!

Nu är dagisbarnet lämnat, återigen gråtande. Men jag tror nog hon har det bra, som de säger - efter att jag gått. Hon fungerar ju så i många situationer. Så mammig när jag finns med.
Pratade lite med fröken A samtidigt som hon hade fullt upp med påklädning för utevistelse förstås och jag höll i en gråtande Jennie. Inte helt lätt, med andra ord, att ta ett viktigt samtal på morgonen. Men det var ett måste att ta det nu direkt eftersom jag annars inte skulle kunna låta henne sova på dagis idag efter det som hände i tisdags. Hon lyssnade och verkade förstå grejen, och hon sa även att de aldrig varit med om det förut. Men strax innan Jen började där började en annan liten, en pojke som är "rätt på" om man säger så. Och det är troligtvis han då som varit på henne. Ingen stor grej vem det var alltså, för det är absolut inte den pojkens fel utan med uppsikt bör det aldrig hända. En babymonitor under vilan är inte uppsikt, och hädanefter lär Jennie vara trygg. Tror inte de skulle våga riskera att det händer igen direkt. De var nog rätt chockade att det hänt då i tisdags, eftersom de aldrig varit med om det tidigare.

Jag känner mig mer trygg nu och inte så besviken eller arg på situationen längre. Får lite ångest när jag tänker på hur rädd och ensam hon lär känt sig just när det inträffade, men är glad ändå att det var ETT märke och lite rivsår än 20 bitmärken, som det ju lika gärna skulle kunnat bli.

Haft en jobbig natt med Jennie som vaknade kring tre-fyra och inte skulle sova mer, enligt henne. Haft henne i sängen sedan dess tills imorse och hon låg tvärsöver kuddarna i stort sett och sparkade på oss i sömnen (när hon vääääl somnat). Ska vila lite nu innan jag sätter igång min dag.

Här kommer busbilder från igår. Anna ville ta kort när jag "dammade" gosdjuren, som hon fint kallade det. Jag måste ju ha nåt special att damma när inte julgranskulorna är framtagna än ;)

                                           
                              

Tack snälla söta Anna för att du tog hand om Jennie idag <3 Jag och vi har fått så sjukt mycket gjort!

J och A var ute på promenad i flera timmar och då sökte jag ca 20 jobb och städade hela lägenheten utom badrummen som jag får ta på fredag  - ja, jag låg i som fan! :D

Hade precis dammsugit klart när de två kom innanför dörren igen och då lagade jag middag till oss och vi åt den, korvnoff o ris, när Marcus kom hem från jobbet.

Sen blev det snabbryck för mig och M i "datarummet" och vi har kastat ut det mesta som fanns där till vardagsrummet och ska fortsätta imorgon. Storrensning och rent ska det bli!

Anna åkte hem vid kl 20,30 och då såg jag Bonde söker fru och nu är det banne mig sängen som gäller!

                                  
                                  
                                  
                                  

Det känns verkligen långt ifrån okej det här!

Förra veckan när jag och Milla hämtade Jennie på förskolan så hade fullt med rivmärken i pannan. Personalen visste inte vad som hade hänt och såg det först när vi undrade...

Idag när jag hämtade Jennie på förskolan så hade hon ett tydligt bitmärke på ena kinden och rivmärken på andra kinden och vid munnen. Eftersom det syntes så skarpt direkt så var det märkligt att personalen inte sett det den här gången känner jag. Men fröken A såg det när jag tittade och undrade, och sa själv ordet bitmärke i förvånande ton.. Men hon hade inte gråtit något, alltså har de väl inte tittat till de små under "vilan". De använder sig av babymonitor och går väl bara in om det behövs.

Jag tänker på stunden då något av barnen faktiskt har gått på henne medan hon sovit, hon måste ju blivit jätterädd och chockad min lilla :( Kanske är det därför hon inte vill sova ensam här hemma längre, vaknar en massa gånger och vill inte somna om nattetid om hon vaknar. Hon kämpar in i det sista med att vara vaken om kvällarna/nätterna. Kan det vara för att hon förknippar sova med att någon kommer och skrämmer henne på det här sättet?

Jag var gråtfärdig på vägen hem, och måste förstås prata med personalen mer ordentligt på torsdag, då Jennie ska till förskolan igen. Känner mig så väldigt ledsen idag, inte ska mitt barn behöva komma hem med bit- och rivmärken från förskolan, där hon ska trivas, må bra, lära sig saker och leka! 

Bilderna blev inte så tydliga, det var svårt att få det som det ser ut på riktigt men här kan man se litegrann iallafall..

                                
                                

                                                  

Nu ser vår lilla tös ut såhär. Bilden är tagen imorse nu innan dagis, och håret fick lugg inatt när hon slocknade av utmattning på skötbordet. Äntligen kan hon se utan hår i ögonen! Luggen kanske inte blev precis kalasperfekt men det gör detsamma i dagsläget, bara skönt att det äntligen kunnat bli av. På bilden ser det lite knas ut eftersom hon har lika flygit hår som sin mamma...

                                              

Här är ett par bilder från tidiga natten efter en bra stunds vaggande av barn i famnen då hon vägrat ligga i sin säng och sitta eller ligga på mig i soffan. Hon bara skulle helt enkelt sova i min famn! Jag lade henne på skötbordet när jag borstade tänderna och vips så sov hon! Och vips så var morsan framme med saxen!


Jennie verkar ha slutat sova. Nästan. Det känns som att hon aldrig sover! Det tär verkligen på oss här hemma, ständigt aptrötta och vad blir det utav det då? Jo, irritation förstås! Men vi vet ju varför så vi klarar nog detta galant som med allt annat sånt där. Berättade om icke-sömnen på dagis nu när jag lämnade henne gråtande, de sa att "det brukar vara så". Så det är väl en vanlig grej vid dagisstarten antar jag.

Nyligen köpt på Hemtex är dessa köksdetaljer i gammeldags stil, för diskborstar och pump för tvål. Det är svårt att köpa till köket nu när jag har min nya inredningsplan, på ett ungefär, i huvudet men inte har möjlighet att förverkliga den ännu. Dels för att vi inte har ekonomi till det, och dels för att vi inte vet riktigt hur framtida boendet kommer att se ut. Men dessa två saker i vitt porslin vet jag kommer passa in i framtiden :) Blev mycket nöjd!

                               

"Jag cyklar till linbanan", lät det när jag var nyinflyttad till Klockaretorpet från mitt kära Åby för ett x antal år sedan och jag fortfarande var barn. Jag och min lillasyster Sanna var där en hel del och lekte tillsammans då. Det var på den tiden jag fick ta hand om den lilla tjejen och hon tyckte det var roligt att vara med mig och följa med på mina upptåg. Tider man minns med sorg och saknad men också med glädje.

Jag gick förbi där en dag och fick en underlig känsla i kroppen. Det nästan högg till lite i hjärtat av både smärta och lycka. Smärta av flera saker och lycka kände jag då det var en helt annan tid i livet som man nu bevarat som ett fint minne. Känslor jag hade förr kommer lätt tillbaka när jag hamnar i en situation som denna som när jag gick förbi lekparken i Klocket, efter väldigt många år, och jag kan känna inte bara känslor utan, lukter m.m. från gamla tider. Det är roligt, men med så många blandade känslor och otroligt många minnen kommer man på av bara en enda liten sak, som för en annan är helt obetydlig.

Tänk vad alla människor har sina egna små saker som blir till stora, helt otroliga minnen!

Ny dag - nya utmaningar. Eller nåt i den stilen iallafall. Vet inte riktigt vad vi ska pyssla med idag jag och lilla fröken. Jag ogillar måndagar. Dagen efter helg. Dagen man fortfarande önskar vore helg. Dagen då det är en veckas vardagar kvar innan nästa helg tar sin början. Men det är bara för oss att, som alltid, rädda veckans första dag genom att hitta på bus och göra lite nytta.

Marcus var duktig och städade rent i sovrummet igår och jag tvättade och gjorde superrent i Nennes rum. Och jag kunde inte låta bli att göra om lite. Jag blev nöjd och nu är det mer likt som det kommer se ut sedan utan spjälsängen. Jag har lite planer för det ämnet, men det tar jag då! :) Nenne tyckte det var jätteroligt att vara med och hjälpa till (läs: förstöra) och roade sig glatt även sedan när rummet var färdigt!
Det är så roligt att iaktta henne när hon är i full gång och leker själv, hon pratar ju så mycket nu! Tar efter varenda ord man säger i stort sett och kommer ihåg det mesta. Hon pratar ofta i tvåordsmeningar nu vilket ju gör att hon kan förklara sig mycket bättre bara utav det. Så härligt så att få följa denna fantastiska utveckling som ens eget barn medför.

Åter till måndagen då. Jag ska fortsätta pyssla här hemma som nu mer är ett måste än en frivillig sysselsättning, verkligen-leta-jobb och så ska vi ut och leka i parken skulle jag tro - annars en långpromenad.

Vad gör ni denna första dag på veckan?

Förresten, det blev inga kanelbullar idag. Allt för att inte mitt hem var städat. Man kan ju för guds skull inte sätta igång med storbak (som jag faktiskt tänkt dagen till ära!) då allt är ett enda virrvarr hemma. Nähe minsann - det var bara att börja ta itu med hemmet istället och glömma bullarna! Nästa år kanske? ;) I år igen måste jag bara få påpeka vilken extremt underlig dag detta är - Kanelbullens dag ^^ Man känner ju att man bara måste unna sig bullar den här dagen för att reta upp sig själv och andra en aning.

Gud vad jag blev sugen på en semla och päronfestis...istället!

                                                                                               

Det var några som ville veta hur jag gjorde röran som jag hade på baguetterna jag visade här i bloggen häromdagen. Bland annat via kommentarer.
Jag kan tyvärr inte säga exakt, inte mängd och så utan jag kör "på en höft" som min mormor brukar säga så att mamma inte fattar ett skit av hur hon ska göra ;)
Men jag kan förstås berätta vilka ingredienser jag använde, och vilket bröd kvittar nog egentligen! Jag skulle föredra baguetter men annat går med bra. Välj bröd efter smak och sätt in de i ugnen ett tag för lite färg.

Perfekt som förrätt med en klick matyogurt på och en kvist persilja eller annat. Men även gott att bara äta som det är som lättlunch eller kvällsmat. Mumma, men man stinker vitlök dagen efter så ni vet ;) Jag skiter i sånt!

Hacka en bit gurka, ett par tomater, lök och vitlök i smått smått smått och häll i en bunke. Slingra över olivolja och krydda med vitlökspeppar, grillkrydda, lite salt, lite vitpeppar och svartpeppar. Rör om noga och klicka på röran på brödet. Klart! Lätt som en plätt eller hur!


                               

                               

                                


Igår kunde jag inte låta bli att tänka på detta goda så jag fixade till det igen, men med lite annat till också som blivit kvar från cateringsmiddagen i Linköping. Såhär såg det ut:

Dåliga, dåliga natt. Men jag kommer nog igen efter min kopp kaffe nu får vi hoppas! Vi behöver ha en riktig storstädning idag och röja totalt i "datarummet". Men det går ju inte, för vi behöver verkligen vara barnfria för att komma någonstans. Det är för mycket som behöver göras och med sitt lilla barn hemma är det allt lite styr! Speciellt för att hålla henne borta från vissa saker =) Men nu är lilla fröken hemma så vi får försöka så gott det går!

Så nu börjar dagen för oss alla utom för Jennie som den började för väldigt tidigt imorse och har pågått med exempelvis skoprovning...


                                     

Iallafall om man får tro som Anna trott i flera år. Hon tyckte att det var så konstigt att det heter nåt med KO i när det handlar om ett hjälpmedel för skor. Det är vårat skohorn som har lurat henne att tro det här. Jag fick nämligen en så fin present av Robban och Sylvia ett år för längesen. Ett egenmålat KOhorn. Mycket vackert.

Anna har nog förstått hur allt hänger ihop nu ;)

Idag har vi varit och gottat, en hel del, på Margits (Marcus farmor) 75-årskalas. Kalaset hölls hemma i Ryd hos svärföräldrarna mina så det var rätt smidigt också och för Jennie så välbekant att hon hade det superkul hela tiden! Speciellt skoj var det med Linda och Lagges vackra lilla dotter Emma tyckte hon. Hon gillar ju lite äldre barn vår tös. De busade lite i Jennies prinsesstält och gungade gunghäst.
 
Mycket roligt att träffa de barnen (de vuxna med förstås alltså ;)). Jag såg Emma sist när hon var en liten bebis och Emil, hennes lillebror, har jag inte träffat förut. Så gullig så :) Lite synd att inte Veronica med familj var med idag. Det är en kusin till till Marcus (det finns några stycken om man säger - mot min lilla pluttsläkt), Lindas syster också. Har bara, tyvärr, sett deras lilla flicka på bild så det hade varit skoj! Hoppas det blir fler gånger "släkten" ses. Det händer verkligen hemskt sällan. Verkar lite som att alla är likadana... ingen som har lust eller ork att ta tag i det kanske.. Vad vet jag :). Jag är så familjekär så jag tycker det är jätteroligt att Marcus har stor släkt, men det kanske kvittar om man aldrig ses ändå?... ;)

Det föddes tre små bebisar under ca 2 månader 2007-08. Emil i december och så Jennie och Vanessa i februari, faktiskt väldigt nära varandra. Dessa barn är alltså Jennies sysslingar :) Kul att de är ungefär lika gamla!

Hur som helst, det var trevligt under dagen och vi åt god mat, busade och bubblade. Och framförallt - Margit var "mer än nöjd" över sin sjuttiofemåriga födelsedag. <3

Här följer några bilder från släktträffen. Bilden med Margit och fyra stycken som står bakom är alltså hon med hennes fyra barn. Från vänster Marcus pappa/min svärfar/Jennies farfar Johnny, Tomas, Ylva och Billy.

    
    
    
    
    
  

Och såhääär trött var vår älskling när vi kom hem :D (Hon somnar aldrig i soffan..)

Här är Superthiniz på väg till kalas i Linköping i sina nya glansiga byxor från H&M och nya tunikan och skärp från Gina Tricot. Kände mig helt okej förutom den fula utväxten jag har i håret. Tyvärr lär jag få stå ut med den (och ännu värre) ett bra tag då jag ska spara ut utan att tona om håret mer i mörkt. Inte för alltid antagligen men skulle vilja ha lite ljusare hår igen faktiskt och speciellt nu när jag har en dotter med min egentliga hårfärg. Snarlikt har hon iallafall. Jag hade sådan färg som hon som liten, det blev ljusare med åren. Jag trivs ju så bra i mörkt hår egentligen men det vore faktiskt kul att ha min riktiga hårfärg ett tag, jag tycker det är fint det med.

Ska kolla runt lite på nätet och sedan blogga iväg några bilder och ord från dagen med. Vet att det finns de som vill se vad kameran snappat upp idag med så :)

Såhär kan det se ut om man lämnar ett litet barn utom synhåll i ett par minuter. Och hon ÅT av kattmaten som hon lagt i vattnet... Jag blir inte helt frestad av smaka faktiskt...

Ja ni fattar säkert...

Men det där bjuder jag gladeligen på! Hoppas de fick en lite roligare stund på jobbet ;)