Inatt kunde jag inte drömma något jobbigt eller sorgligt som jag gjort mest den senaste tiden. För jag sov knappt inget helt enkelt. Jen har fått två bamsetänder nu senaste dagarna och har haft det jobbigt med det.. feber och ont.

Det är en sorgsen dag. Jag är nedstämd och känner olust i mig. 
Igår natt väckte Marcus mig för jag drömde så oroligt. Tror inte att jag vaknade helt för minns det knappt. Jag hade sagt att det var nåt om farmor och farfar. Och i efterhand minns jag dem bredvid varandra i en soffa. Märkligt tycker jag. Även om jag var bästis med min farfar som liten och minns väldigt mycket och har sörjt honom i 19 år.. så var jag ju som sagt liten. Han dog året jag blev 7 år. Men kanske kanske betydde drömmen något helt annat, det var kanske inget ur den förra verkligheten.. Förhoppningsvis är de nu tillsammans.

Idag är det 4 månader sedan den där dagen då min, och många andras, mardröm blev till verklighet. Dagen då min älskade farmor somnade in bredvid mig medan jag höll i hennes fina hand. Efter en kort tids sjukdom, som det står i dödsannonsen. Några veckor innan var allt som vanligt, vi sågs, pratade i telefon och bestämde att ses den 3 januari igen då efter julfirandet. Önskade varandra gott nytt år. Men nyårsafton blev verkligen helt fel och hon åkte ambulans till sjukhuset. För att aldrig mer komma hem... Veckorna innan vi visste att det var slut var oändliga och jag fick bara chans att prata med henne i vaket tillstånd en gång. Men den gången var av guld. Resten av stunderna hos henne där var hon nedsövd. Kanske hörde hon mig ändå, jag vet inte. Pratade om minnen, lycka, om sorgen och rädslan, försökte göra henne glad och stark och sjöng för henne. Hemma skrev jag. Jag skrev som brev hon skulle få när hon kom hem och repat sig en bit. Jag pendlade mellan hopp och förtvivlan, i allra högsta grad. Hoppas fanns inom mig ända till det sista djupa andetaget hon tog på intensivvårdsavdelningen på Vrinnevisjukhuset den 27 januari. 

Så ovetande man kan vara. Så ovetande vi är om livet. Från frisk - till bara borta plötsligt en dag. Vad är meningen?

Evigt älskad. Evigt saknad.