Mina kärlekar...

                            

Mina evigt bästa vänner. Här kan vi tala om kärlek, tillit, omtänksamhet, bus och liv. Liv i riktigt sann betydelse. Mina sanna vänner som aldrig sviker, som alltid finns där för just mig. Är så tacksam att just dem kom till just mig, att jag fick äran att bli deras mamma. Mina älskade små grå.

Minus var ju till veterinären för en vecka sedan, och kom hem för en veckas behandling av allergiska utslag på hans lilla söta vita haka. Tyvärr upptäckte jag idag efter exakt 7 dagars behandling att det faktiskt blivit värre. Det år mig att inse att jag inte alls har en aning om vad han reagerar så på, och att jag om ett par dagar behöver återuppta kontakten med veterinären. Det här var ju inte kul.. och oros-spökena har tagit tag i mig igen litegrann... Tänk om det faktiskt är något annat, tänk om det är som jag tänkte från början. Tänk om och tänk om. Men så är det när man är orolig för de man älskar mest av allt i hela världen.

Jennie och Max mår prima iallafall, får glädja mig åt det tillsvidare och försöka förstå, tillsammans med djurdoktorn, hur jag ska hjälpa min minsting Minus (till vänster i bild) så att han ska bli bra nångång <3

Kommentarer
Postat av: mamma

Han "är" ju så Goo..Minst o minst_en hel minut yngre än max?...Men han är ju bebischarmig....Dom tror att du är deras riktiga mamma o vem vet.

2011-11-16 @ 21:42:58
Postat av: Me myself and I

Hehe men Minus är min minsting på fler sätt än åldersmässigt :) Han kom förresten 10 min efter Max ;p

2011-11-17 @ 17:36:11
URL: http://superthiniz.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback