Superthiniz -

...visserligen bara en del av mitt liv, dock den största tänkbara delen. Den där genomtänkta, högt planerade äkta tiden som skulle vara för alltid - men som inte blev så i brist på saker. Nu har jag fått veta att det stämmer: Det blir aldrig som man tänkt sig! Men jag vet iallafall, att man får göra det bästa av saker som sker. (Och hoppas att man överlever livet ;))

Jag inleder väl själva släppet av bomben... med det allra mest väsentliga som någonsin kommer att existera, vårt barn.

Jennie på halvtid. Jag och Marcus har separerat. Egentligen sedan en hel tid tillbaka, trots att vi bott ihop. Vi är överrens och nära vänner, och vi siktar gemensamt på ett och samma mål - att vårt barn alltid ska må bra och veta att hon kom till oss av kärlek, och alltid kommer vara så ovillkorligt älskad av oss båda.
Det som händer är ju i grunden våran grej. Men blir nu tyvärr även hennes, och vi hoppas innerligt på att hon kommer ta detta bra när vi nu flyttar isär.

Månaderna har gått efter vi bestämde oss, nu är iallafall tiden redo och om en vecka är vår lägenhet min. Och hans nya bostad ligger några minuter härifrån - så att vår dotter ska ha nära mellan oss och att vi bor nära dagis båda två. (En aaaaaaning sotis på dig Marcus för balkongen kan jag känna! ;))

Vi tror på det här och hoppas att ni låter det vara vår grej när chocken släppt, och inte göra någon stor sak av det hela. Vi kommer försöka förändra livet så lite som möjligt utöver allt det som naturligtvis sker i ett sådant här läge. Vi är som tidigare nämnts vänner (nej inte bara inte osams - utan vänner som i att tycka om, umgås och ha kul), han är mitt barns underbart fina far och en av de bästa människorna jag fått äran att lära känna i mitt liv.

Lyckan över våra fantastiska minnen, allt fint vi upplevt och tokgalet vi hittat på tillsammans är oändlig. Vi har växt upp, blivit vuxna tillsammans och format varandra på gott och ont - sådär som det är för alla. Det är ju något som alltid kommer att finnas kvar, och det känns bra. Vi är ju alltid en del av varandra för allt vi haft.

Och så börjar plötsligt mitt nya liv. Håll tummen :)

Håller tummen hårt <3 Jag hoppas att det kommer gå bra med allt nu. Tänker massor på er! Om det känns rätt för er, så är det rätt. Bra tycker jag att ni är bra vänner med varandra. Mest för Jennies del också. Och bra att ni kommer bo nära varandra.

Massa goa varma myskramar till er <3 <3 <3

Att jag ska hålla tummen kan du glömma, jag tänker hålla båda <3 Underbara du, allt är och blir bra. Snart ses vi, äntligen! Puss

lycka till och hoppas allt kommer gå bra och att Jennie inte kommer må dåligt!!!

håller tummarna jag med!

Hej gumman. Ja chockade e de minsta man kan säga. Men som resten sagt så e de ju bra att ni e vänner. Ditt liv kommer bli bra helt klart =) du e ju en bra person så de är jag säker på att de blir. =) ta o ses snart igen tycker jag. kram

Gulliga ni, tack för kommentarerna. Får hoppas på det bästa när livet är väl tungt på många plan. Ta hand om er <3

Janni, ja jag vill gärna ses snart. saknar er.

...OJ...Detta vart en stor chock!

Fick lov läsa par gånger. Men livet och livets öde har sina Oförebrädda vägar och det inte alltid man ser vilket håll dom tar och som man vet så kan vad som helst ske i ens liv oavsett man vill eller inte för det är så med livet.

Må lyckan åter komma in i era liv och lysa upp tiden som kan nu bli grå du stark och go person jag vet du klarar det och din dotter brås nog mycket på dig så jag tror allt går väl. Jag hoppas och önskar att det ska gå väl för er alla och att allt blir som det tänkt.

Må ditt liv blir så som du vill att det ska vara och hoppas lilltösen tar det med ro och ser det positiva med det som nu är. Hon får trots allt helt egen tid med var och en av er nu.

Stor kram till dig, din dotter och till katterna.

Har nästan förstått att läget var så, läst lite mellan raderna kanske?!

Jag önskar er alla lycka och hoppas att ni får må bra på varsitt håll o som vänner.

STOR kram!

Jessica: Jaså.. ja nog har det stått mellan raderna ibland. Tack gumman. Kram!

Mitt liv i fakta...