Sjukstuga!

Hej hopp, det var extremt längesedan jag vistades här!

Här är livet lite både bra och dåligt, det är ju tyvärr stora problem med kropp och hälsa, men känner ändå glädje för många andra saker, och med det förstnämnda får jag läkarhjälp så det är bara att hoppas på det bästa :)


Vilken gårdag, helt fel! Vi hade bokat en en mysig dejt till igår med Susse och barnen, men vädret tillät verkligen inte det planerade vilket ju var en jättebesvikelse för Nenne. Hon som pratat om det och om kompisen Leon hela veckan! Vi beslutade att umgås här hemma ett tag istället, men Jennie blev plötsligt jättesjuk ca fem minuter efter att kompisen Leon anlänt som hon väntat på att få träffa hela veckan!
Galet dag, allt blev fel, och hela helgen blir kaos nu. Så mycket planerat och så mycket som måste fixas. Men är man sjuk så är man. Och nu har även jag börjat på den vägen, så här blir det soffläge säkert för ett par dagar.


Får börja lite smått med inläggen igen, så jag kommer tillbaka snart den här gången ;)


                               Tror ni att man blir friskare om man sover såhär?
                     


Kommer inte på någon rubrik

                       

Lugn, det är bara jag på bilden! Sådär mycket gillar jag sjukhusmiljö så att säga. Erkänn att jag nästan fick till en Skäringer-min :D.

Var till vårdcentralen igår och släppte lite på min jävligt tunna plånbok men även lite på min oro. Men först om några veckor, efter ytterligare äventyr, kan jag pusta ut om allt går som man tycker att det borde göra. Har dock börjat se saker och ting en aning annorlunda nu efter den här pärsen! Nu kan jag bara hoppas på att detta äventyr är förbi om några veckor. Kommer berätta mer om det här senare.


Idag har man varit på Sagostunden på biblioteket och fått fika i sig. Hemma igen och ska försöka orka greja lite innan jag beger mig mot Smedjegatan. Nenne och Marcus verkar sjuka än. Snuttan var väldigt blek och matt igen såg vi väl på biblioteket. Så de behöver muntras upp nu kan jag känna! Om jag orkar sprida något ljus i tillvaron med min trötthet.

Tjoppwopp! Ha en jättefin lördag!

Imorgon är det äntligen fredag...

...en ofrivillig längtan efter det ofrånkomliga.

Natten till idag bestod av ca 9 timmars bra sömn, exakt vad jag faktiskt behöver för att må bra. Ändå kom jag knappt upp imorse och ändå så önskade jag under min halva arbetsdag att jag hade haft tändstickor med mig som hjälp för att hålla ögonen öppna. Och då har jag ett fysiskt krävande arbete, inget slöjobb, som borde kunnat bidra till mer vakna känslor. Förstår inte hur man blev såhär trött! Kanske är det orosdemonerna som orskar detta. Nåja, jag slocknade direkt vid hemkomst och känner mig lite bättre nu. Nu när det är dags för nattinatti snart igen ;)

Ibland undrar jag verkligen över livet, varför saker och ting sker. Men det kanske behövs för att man ska uppskatta god hälsa och allt runt omkring som man har.

Skulle behöva något att fira väldigt snart, och hoppas av hela min själ att jag faktiskt får det.

                          


Grattis underbara du

Idag var det fyra år sedan vår skrutta kom, förstås med dramatik (vad annars?) till världen!
Grattis älsklingen! <3

Åren rent ut sagt dundrar på och samtidigt som det känns så naturligt att känna igen sig i alla dessa nyblivna mammor på stan som går runt med barnvagnar - samtidigt så längesedan att det knappt känns verkligt.

Jennie har idag först firats med frukost och paket på sängen, bland annat en kundvagn fick hon av oss då hon länge önskat sig en sådan. Sedan gick jag och Nenne till förskolan för att bjuda hennes vänner på glass innan vi for vidare ner på stan för Mc Donalds-besök och BIO!! En mycket lyckad födelsedag tycker Jennie som jag precis hittade helt däckad på min säng ;) Man blir trött av att fylla år, och bäst att vila innan firandet fortsätter om ett par timmar med besök och semlor!

                            
                            
                             
                            
                             

Kärlekens dag 2012

Idag är ju en av de bästa dagarna i mitt tycke. Nämligen Alla hjärtans dag. Och som jag sagt tidigare år så tycker jag detta för att det är hur fint som helst att en speciell dag tillägnas kärleken och har verkligen ingenting att göra med att man inte bör visa kärlek och omtanke andra dagar :)

Denna Alla Hjärtans Dag blev inte alls som jag trott, för mig. Men jag mår bra ändå av att veta att många firar och njuter extra mycket av sina nära och kära idag, och jag vill passa på att sända iväg en miljon kramar till alla de fina som finns i mitt liv, och en extra till min älskade familj <3


                                                 Hoppas ni haft en fin kärlekens dag!

                                         

Vilken jäkla epidemi!

                 

Gör det inte lite ont i hjärtat ditt så säg? :(

Jag tror att det är, vad jag hörde i förrgår då, endast 1 barn som INTE insjuknat i maginfluensan som gått lös på Jennies förskoleavdelning. Så nästan alla barn, även personal och så förstås familjerna till alla dessa små sjuka raringar..... Fy bubblan!

Man trodde att man lyckats räddat Jennie, och oss, från detta helvete när jag fick barnvakt i torsdags så hon skulle slippa risken för att bli smittad. Men det var visst försent, under sena kvällen började hon akut kräkas när hon sov. Stackars liten.

Nästan två dygn efter den kvällen hade jag ännu inte blivit dålig så man åkte till Lenas tillställning, och där kom skiten från ingenstans, på en sekund! Hade trevligt och mådde utmärkt tills helt plötsligt då jag fick springa in på toaletten och spy - panikartad situation (och herregud jag hoppas att jag inte smittat någon annan under kvällen). Det var den värsta hemfärden i mitt liv den natten! Skulle ha sovit kvar, men det gick ju inte. Väl hemma var det verkligen vattenfall ner i hinken vid sängen var tionde minut hela jävla vidriga natten.

Idag är det tisdag och jag tänkte jobba. Den här omgången tog verkligen allt ur mig tror jag bestämt, men det kan man ju förstå om man tänker efter. Förstår inte att hjärtat slår fortfarande! Fick lov att jobba bara halvdag iallafall, sen åkte jag hem och sov. Kom likblek till jobbet imorse och behövde inte säga så mycket om läget :/
Är ännu helt slut och orkar ingenting. Hoppas på att bli kry snarast!

Jag hoppas att alla ni andra mår mycket bättre!


Den stora nappdagen!

Nu har den inte så efterlängtade stora nappdagen varit, den så kallade skräckdagen för mamma och pappa ;)

Nu blev det faktiskt hur bra som helst! Hon förbereddes i flera dygn innan, vilket nog gjorde sitt. Hon är så klok och förstår verkligen så mycket på ett lillvuxet vis, särskilt om hon får tid att fundera en tid innan något stort sker.
Det hela gick smidigt till genom att vi trädde på alla nappar på ett presentsnöre och knöt ihop. Sedan tog vi ett kalasmatsbesök på Mc Donalds innan det bar av vidare mot Mantorp. I Mantorp bor nämligen Isak - som skulle få alla nappar av Jennie istället för tomten som många barn "ger napparna till". ;)
Jennie bestämde sig när Isak föddes att han skulle få hennes nappar, sagt och nu äntligen gjort! (Hallå, tomten är väl herregud ändå för gammal för napp, plus att han ju är läskig!?!) Mamma Susse och co spelade med bra och var väldigt glada för att hon ville ge hennes nappar till just Isak, och han hade ju bara EN! ;D

Inget skrik har det varit. Inget tjat heller. Ingenting mer än en riktigt deprimerad dotter första kvällen... Hon var helt tyst! Och för er som inte vet så pratar det här barnet mer än mig här hemma... Det får inte vara en minut under tystnad liksom.. Men hon var knäpptyst under kvällsmaten och tårarna bodde innanför ögonlocken under nattningen, med ledsna läppar.. Det var hemskt att se henne sådär! Och jag hade hellre varit med om ett hysteriskt utbrott än att se henne sådär...

Nåja, allt har gått bra iallafall. Och i lördags blev alltså min dotter nappfri. Skönt att inte behöva bry sig om det problemet mer! :)


                         
                         
                         
                         
                         

Tropikariet äntligen!

Hej igen! Jennie skruttan slutade med napp i lördags. Och eftersom hon var så duktig (återkommer om själva napp-dagen osv i ett separat inlägg) så firade jag, Marcus och Jennie det hela med ett besök till Tropikariet i Kolmården, samt restaurangpizza i mitt kära Åby :) Även ett besök hos morfar och Catarina blev det i samband med detta. Jennie var stort nöjd över dagen och eftersom hon pratat i veckor om hajar och krokodiler så var det ju förstås en enorm upplevelse. Sammanfattat är krokodilerna fortfarande favoritdjuret just nu. "Nu vill jag se dom farliga djuren" sa hon när vi var bland spindlarna.......













Ett besök på Toys'R'Us med Jennie...

Igår hade vi en fin em/kväll tillsammans jag och min lilla, långpromenad i skogen och ett par olika lekparker samt middag hos hennes farmor. Idag likaså en bra dag, jobb och förskola förstås men efter middagsluren ville vi ha en stunds luft och jag ville som vanligt nu få mer vanlig motion/träning än det i arbetet.....
 Så det bestämdes en promenad ut till Tornby (även kul att Anna hängde på på dit-promenaden) och det utlovade besöket till en stor leksaksaffär slogs ihop med promenixen. Jennie hade väl kunnat bli klar på en sekund eftersom hon kunde tänka sig att köpa precis allt eller alltså vad som helst, men vi gick ett tag så hon förstod att man kunde tänka över vad man ville köpa (för julklappspengarna till just detta ändamål). Det blev ungefär det minsta ni kan tänka er... eller inte. Expediten skojade med oss om det också ;) Men glad blev hon och glad blev jag över att hon var nöjd. :) Men inköpet fick bo i vagnen på vägen hem med buss så att säga :)

Max blev också glad som ni kan se. Han fick både vara nyfiken som Jennie, vara med och öppna hela paketet med dock-grejer samt leka med stålgrejerna allt förstås satt hårt fast med (tog bara en halvtimme att få ut allt som vanligt!) Men som sagt Max var glad och Jennie njöt av hela grejen :)










5 januari 2012

Godmorgon! Jobbet kallar så det är efter denna koppen svart tid att ge sig ut i det kalla blåsiga.
Jag längtar redan hem till mina små grå, att få gosa och prata med dem. Lägger ut en bild på lille Minus, min lille bebis, från igår vid datorn, och önskar er alla en finfin dag!

Idag är en speciell dag sen förr, min systers födelsedag så jag sänder över några tankar om att hon får en bra dag.

Det har blivit ännu en dag som jag minns men på ett annat sätt. Den 5 januari skulle vi hem och äta hos farmor bestämde vi när vi firade jul ihop ett par dagar innan nyårsaftonen. Den 5 januari för tre år sedan. Istället blev det sista gången jag såg min farmor vaken i livet när jag besökte henne på intensivvårdsavdelningen på Vrinnevisjukhuset. Jag baddade hennes läppar med kallt vatten och försökte sända över alla styrka jag bara kunde. Men det blev allra sista gången och jag minns fortfarande den speciella blick och vinkning jag fick när jag skulle gå. De sa allt, men det förstod jag inte just då. Åren går verkligen fort...

           

Mätt och belåten

                 

Jag har haft en fin kväll och blev bjuden på thai hos Marcus och Jennie så man sitter här nu och är vrålmätt - för det kan ju vara farligt att äta lagom mycket ni vet. När skruttan sov såg vi en skräckisfilm, Don't be afraid of the dark, som var helt ok för att vara just en.. skräckis. Dessa filmer har ju annars en förmåga att vara mest urtöntiga eller att man bara blir extremt äcklad av allt blod, spyor, slem och avhuggna fingertoppar. Denna hade förstås lite sånt där äckel i sig med men allt är ju relativt.

Nu är det dags för sängen snart, för sent förstås men har vilat en del idag ändå. Så nu göra mackor att ta med till arbetet imorgon. Sov gott vännerna och hela världen.


En eftermiddag hos veterinären....

Så kom vi fram till dagen då det var dags för Minus tredje besök, för sin lilla haka, på Valla djurklinik. Vi har precis kommit hem efter undersökningen och all väntan innan då Minus veterinär skulle se till att en patient somnade in :( Mest hemskt.

Så illa är det inte för oss nu tack och lov. Men det blev både ett bättre och sämre (än förut) besök där...

För det första så känns denna gång hos veterinären iallafall mycket bättre när det gäller hakan iallafall. Det är troligen hårsäcksinflammation som gett in riktigt djup infektion som måste behandlas åter igen när vi fått labbsvaren.
Så länge ska hakan, varje dag, tvättas och jag ska försöka få ur så mycket var och blod som möjligt ur "utslagen". När det är gjort det så ska hakan schamponeras och sköljas rent efter en stund. Det känns som att de nu kan vara inne på rätt bana iallafall och det hoppas jag verkligen efter alla behandlingar o grejer som blev av det här, samt har jag snart inga pengar kvar alls, vilket beshövs om något annat händer :(

                                                          Min duktiga kille!
                        
                         
                        

Men. Det som nu orsakar magont i mig är hans öra som längst ut har en knöl sedan några år tillbaka.
Ringde veterinären då den dök upp, jag var väldigt orolig att det skulle kunna var en tumör. Fick då olyckligtsvis prata med den vidrigaste människan jag varit med om.. hon var spydig genom hela samtalet. För det var minsann inget att ringa dem för... en liten knöl.

Men då knölen ju har växt jättemycket sedan dess och börjat göra så att örsnibben hänger lite så tog jag upp det idag hos doktorn. Och visst fan är det en tumör!!! Visserligen så är det TROLIGEN (man kan inte veta förrän den är borta och inskickad för prover) en godartad sådan men då den sitter på ett sådant olämpligt ställe för kissen och fortsätter växa så kommer det bli tal om att skära bort den om ett par månader....

Jag är inte dåligt besviken nu. Särskilt då det är veterinären på Norsholms djursjukhus som orsakat detta! Hon fick mig att verka urdum, larvig, överkänslig och skitliten och därför ringde jag förstås inte vidare till någon annan. Hade vi vetat då att det var en tumör så hade den kunnat tas bort redan då och alltså inte blivit så besvärlig som nu. Nu kommer det behöva tas bort en bra bit av Minus öra och som de inte kan göra speciellt fint heller.

Hädanefter ska jag ALLTID lyssna på min egen känsla och oro. Alltid. Fan.


Försökte förstora så man kan se knölen, den växer igenom öran liksom och en bit in så man måste skära bort en del av själva örat.

                        
                                                   


Jobbsök och himlaljus

Alltså man ville verkligen inte vakna imorse, jag vet det vill kanske inte så många så tidigt och för att gå till sitt arbete men nu menar jag VERKLIGEN INTE vakna.. Vet inte om man skulle kunna vara tröttare faktiskt. Och självklart så säger man till sig själv att när jag kommer hem...! Ja, ni förstår resten...
Sedan går man inte och knoppar vid hemkomst ändå. Men för en nyttig saks skull idag, jag måste nämligen finna ett annat arbete, iallafall så jag kommer upp i heltid utan att förstöra hela kroppen innan 40 bast och paja ryggen totally. Så jag har suttit med en ny ansökan och ska få det utskrivet i dagarna. Sedan ska jag ta mig igenom denna vackra stad och hojta "här är jag" liksom, på de ställena jag skrivit till. Så får vi hoppas på lite tursamhet i år! Nu orkar jag inte med det där mer för idag.

Hade ni lika tur att se så många rispapperslyktor på nyårskvällen som vi förresten? Hur bra idé som helst att byta ut raketerna mot! Särskilt för alla rädda djur! Det var massvis som man kunde se på himlen härifrån, och jag gillar ju sådana. Mysig grej och en ny tradition är på intågande här - ni får se framöver!

                                         

Hej 2012!

Nyårshelgen var även den, liksom julhelgen, lugn och trevlig. Men idag känner jag mig matt (har feber av nån anledning) och har så ont i axeln efter fredagens tuffa arbetsdag. Har en molande värk som gör mig orkeslös, så ångesten inför jobb imorgon är inte dålig denna kväll. Har förberett allt och ska strax krypa ner i sängen, och hoppas på att värk och tankar sluta mala så.

                        

Ikväll efter det blev helt tomt här hemma har jag bara legat i soffan, jag såg filmen Trust och ett avsnitt Våra bästa år - för nu ligger jag efter en vecka. Vetekudden på axlarna, Tjockfilten och Max på mig samt chipsskålen bredvid. Man har plöjt några filmer den här helgen, så mysigt så och med bra sällskap.

Nu ska jag fixa värme igen till axeln och försöka få sömn. Godnatt!

                        
                         
                        

Tröttast i heeeeela världen

Man är ruskigt pigg och igång den här ljusa varma morgonen. Eller hur var det nu?
Jo just det, jag började dagen med ett högt bittert "åh nej det är inte sant" när klockan ringde. Nu sitter man här med en kopp kaffe och ska strax köra en snabbrush med en av hårtängerna och sedan väcka lilla trötta hjärtat för frukosttajm. Sedan bär det av mot arbete och förskola, igen.

Man kämpade ungefär lika hårt igår morse mot tröttheten, men gör allt för att se pigg ut med ett väl mående (se bild från en nyss till arbetet anländ Superthiniz ;)).

                                       

Igår var den där jobbigaste dagen på en två-veckors arbetsperiod, men det gick helt okej ändå tyckte jag. Fick dock INTE sova sådär tidigt som jag bloggade om igår utan vid midnatt först fick mina lock ramla ner.

På väg till andra jobbet igår gick jag förbi hos veterinären och fixade ny tid för besök med min lille Minus. Så som ni förstår är han trots extrem rengöring, salva, spruta, medicin inte bra än. Vilket känns tungt. Vi får se vad de har att komma med härnäst hos djurdoktorn.

Nu lite stress. Ha en bra dag!

En snabbis innan kudden

En eftermiddag på Ikano blev det med mat och inköp av en bra (äntligen!) vinterjacka! Hinner inte skriva så mycket mer men slänger ut ett bildbevis på att jag för första gången provat att äta Falafel och så ett par vackra busbilder på mig själv ;) Sov gott nu alla! :)

                     
                      
                      


Fina människor!

                           

Jag hoppas de här kunderna jag har verkligen inser hur rörd man blir av en sådan gest! Det betydde massor att komma till eftermiddagsjobbet, efter en tuff dag där flera saker strulat, och upptäcka denna julgåva på bordet. Så himla roligt att känna sig bra och uppskattad för det man gör. Oavsett vad i livet så känner vi väl alla så.
Så glad jag blir av fina människor!

Idag är det arbete igen. Efter att knappt ha sovit. Men bara en dags jobb innan julen iallafall, så det känns lite lagom som start efter den här helvetesveckan i sjuksängen. Men har ändå lite jobbångest :/ Men nu är det bara att köra igång!

Ha en jättefin dag, dagen före dopparedagen, allihopa!


Operation Snutte

Den här dagen har då verkligen gått undan! Men mycket har också blivit gjort och framförallt så har jag och min dotter umgåtts massa nu efter hon inte varit hemma på en tid p.g.a mamma-sjukisen. Nu är allt på det rätta igen och jag mår bra. Det är skönt att man faktiskt blir frisk igen, även om man inte tror det under pågåendet.
Jag och snuttan har varit på mini-utflykt till skogen efter förskolan, sedan lagade jag mat medan hon sov lite middag. Vi åt, lade pussel och ritade (jag fick inte den fina färgglada teckningen för den var till pappa, däremot fick jag teckningen med spindeln!). Nu ett tag innan läggdags så har vi faktiskt tagit tag i Snutte-problemet...

OP Snutte:
Problemet med Snutte är att den är så utnött att det är hål i den och där det inte är det kan man se igenom den i stort sett! Nu var det ett så stort problem att hålen som blivit satt precis där Lappen sitter, vilket skulle innebära att den snart skulle trilla av om inget gjordes.... (Lappen och Snutte är två skilda saker och väldigt viktiga saker).

Men det gjordes något. Herr gammel-Snutte gick med på att donera Lappen till nästa generation! Tro't eller ej! Under ledsen min från ägaren förstås men ett stort steg ändå. Så operationen inleddes. Med ägarens tillåtelse och under noggrann uppsikt av henne klipptes Lappen av och syddes på Nya Snutte. Snutte Hel och Ren kan vi kalla den (än sålänge). Och inga tårar har fällts! (än sålänge). Natten har förstås bara börjat...

                             
                             Bild tagen för två år sedan...

En julig kulig snabb-lista!

Pepparkakor - Lussebullar
Ischoklad - Marsipan
Köttbullar - Prinskorv
Julkorv - Julskinka
Lax - Sill
Revbensspjäll - Janssons frestelse
Ris a la malta - Risgrynsgröt
Rullsylta - Pastej
Glögg - Julmust
Ris a la malta - Risgrynsgröt
Ge -
Hemma - Borta
Utomlands - Sverige
Mysteriet på Greveholm - Dieselråttor och sjömansmöss
Chokladkalender - Paketkalender
Plastgran - Äkta
Arne Weise - Ernst



Varsågoda att kopiera och dela med er av er egen version! :D

Och till er som har bytt blogg på sistone vill jag hemskt gärna att ni meddelar mig era nya adresser, samt ni som återupptagit skrivandet - meddela! :)

Vilken pärs!

Tänkte börja med att översända stora grattiskramar till alla födelsedagsbarn denna månad.. För det är visst en del vars föräldrar lyckats se till att deras barn skulle bli som en julklapp :)

Har precis varit ute på en kvarts promenad i sakta mak. Det är vad jag orkar än efter den här pärsen. Men oj vad det var skönt med luft. Jag fick ännu en lust till att göra allt för ett bättre liv nu. Lite sundhet till kroppen och mycket skratt i vardagen. Det är mitt nyårslöfte :) Känner motivationen stiga för var dag som går nu och det passar ju bra med ett helt nytt år på intågande.

Jag insjuknade natten till söndag i den nära-döden-upplevelse som fått namnet vinterkräksjukan, och man kan väl säga att hade det funnits en knapp, under själva det värsta helvetet, som raderade min existens så hade jag inte suttit vid min dator nu med mina små grå tätt inpå. Så det är alltså en himla tur att någon sådan liten plingplong inte finns! Nu är det bara att försöka få upp sig på fötter igen, mer börja leva igen alltså än att bara gå mellan sängen och toaletten osv. Det tog hårt detta vill jag tala om! Men det verkar som att jag behövde drabbas av en rejäl spark i baken för att se livet från den mer klara och ljusa sidan igen. Nu ska jag banne mig må bra hädanefter och oj vad jag ska njuta av min dotter när hon kommer hem igen imorgon :) 

För nu är det det allra värsta, att vara utan henne såhär länge. Men det är för hennes skull, jag försöker tänka på det hela tiden. Imorse på telefonen sa hon:

"Det var längesen jag var hos dig mamma, jag bara väntar och väntar att du ska bli frisk..." Åh :( Älskade hjärtat, jag är glad att hon är så klok, att hon verkligen förstår så otroligt mycket. 

                                                Mina små grå nu här vid datorn..